Den 21 november öppnade två fasta utställningar på Dalarnas Museum, en helt ny utställning om dalahästen, samt en nyöppnad utställning om dalmåleri.
På dalahästutställningen visas den traditionella röda dalahästen som blev en rikssymbol på världsutställningen i Paris 1937 och New York 1939. Men här finns även mindre traditionella dalahästar i alla möjliga modeller och tolkningar. Exempelvis en dalahäst i origami, en rosa dalahäst tillverkad för schlagerfestivalen och en rinkebyhäst i form av en kamel. En tolkning av dalahästen som väckt mycket uppmärksamhet är Peter Johanssons styckade och vakuumförpackade dalahästar, berättar Maria Björkroth projektledare för utställningen.
Hästarna visades första gången på 1990-talet och såldes på ICA för cirka 140 kronor.
Den som köpte den vakuumförpackade hästen ansågs kanske vara lite tokig säger Maria
– Men de gjorde ett bra köp, idag är de värda runt tusen kronor.
Dalahästens starka förankring i Dalarnas och Sveriges historia beror på att hästen alltid haft en hög status i vårt bondesamhälle berättar Maria. En av de äldsta dalahästarna på utställningen är Malungshästen från sent 1500-tal, den hittades tillsammans med en trollstav. På vikingatiden ansåg man att hästen var helig och magisk, och kanske har denna tro följt med genom historien säger Maria. En sak är i alla fall säker, dalahästen har alltid fascinerat, och fortsätter fascinera människor. Såväl konstnärer som betraktare.
På Dalarnas Museum finns också världens största samling av dalmåleri. Över 50 upphängda tavlor finns att beskåda, men det totala antalet dalmålningar som finns att se är många fler, över 400 målningar finns att se, som tavlor, möbler och bilder i datorer.
Bland de upphängda dalmålningarna finns ungefär 25 Dalamålare representerade, de flesta från Leksand och Rättvik. Dalmålarna var ofta personer som hade svårt att få ett vanligt jobb berättar Maria, exempelvis soldater, handikappade och döva. Genom att sälja sina målningar kunde de försörja sig. Dalmålningarna försörjde inte bara konstnären själv, i Dalarna var försäljning av dalmålningar en del av den inkomst som försörjde hela dalfolket. Det var på uppmaning av kungen som dalfolket började söka efter nya metoder att försörja sig på. De började måla skåp, och sedan tavlor när de insåg att de kunde tjäna pengar på sina målningar, berättar Maria.
– Dalmålningarna visar inte bara på konstnärligt kunnande, utan även på en företagsamhet och kreativitet hos dalfolket.
Unikt för dalmålarna är att de använder sig av kurbits i sina målningar. Kurbits är en växtplanta som nämns i bibeln. Då målningarna ofta byggde på bibliska berättelser blev därför kurbitsplantan ett huvudsakligt element i målningen. Konstnären inspirerades av de bilder som fanns i figurbiblar i början av 1700-talet, och utvecklade sedan sin egen originella stil för att avbilda kurbitsplantan. På utställningen finns också modern kurbits representerad. Kurbitsmålningar dyker upp i reklam för elbolag, på kängor, på fiskedrag med mera.
– Kurbitsmålningen är verkligen inte död, den tar sig i nya uttryck hela tiden, säger Maria.