Projektledaren och motorn Karin Rosenberg gjorde en kort presentation av projektet.
– Vi vill framför allt vara en dörröppnare och hjälpa ungdomarna ut i arbetslivet eller till studier med stärkt självkännedom. Att vara ung och arbetslös är att befinna sig i ett kristillstånd. De saknar kontakter och känner sig vilsna. Detta måste vi göra något åt.
I lokalen satt representanter för alla dem som är engagerade i uppdraget, här fanns både kursdeltagare, handläggare från kommunerna, kursledare, politiker och finansiärer. De enda som saknades var representanter från näringslivet, men alla som var där var överens om att Dalarna måste ta hand om sina unga. Unga till arbete – W18-24 är rätt väg att gå.
Moderator var Marianne Omne-Pontén, som på ett insatt och inspirerande sätt höll ihop dagen.
– Detta är en av våra viktigaste frågor, att vi hjälper de unga att komma in i arbetslivet.
Viktigt med samverkan
Kommunalrådet i Orsa, Marie Olsson, sitter i direktionen för Region Dalarna. Hennes kommun har haft stor ungdomslöshet, så frågan är brännande. Hon underströk vikten av samverkan i regionen samtidigt som varje kommun måste hitta sitt eget arbetssätt.
– Vi vill att ungdomarna ska se Dalarna som ett län där de kan utvecklas och där man lyssnar till deras idéer. Det bästa med Unga till arbete är att man utgår från ungdomarna själva och deras verklighet. De blir tagna på allvar.
Framgång och utmaningar
– En framgångsfaktor för att lyckas med programmet i kommunen är stödet från kommunledningen, sa Karin Rosenberg. Andra är samarbetet med arbetsgivarna, kursledarnas kompetens och att ungdomarna själva driver sin process.
Så här långt har 822 ungdomar startat och 599 har avslutat projektet. Hela 61 procent har gått vidare till arbete eller studier. Projektet är unikt i sitt slag just för att det görs i hela länet och att man tillsammans utvecklar en modell som passar alla. En stor utmaning är att se till att samverkan runt ungdomarna fortsätter att fungera. Då krävs en formalisering så att det inte hänger på särskilda individer. En annan är att bättre ta hand om de unga som behöver mer stöd.
Utvärdering i halvtid
Marie Nyman, Dalarnas Forskningsråd, har gjort en utvärdering som hon presenterade resultatet av.
– Vi hade tre övergripande frågor vi ville ha svar på. Gör man det man har sagt att man ska göra? Har det lett till de resultat man avsåg på kort respektive lång sikt?
Djupstudier gjordes i Borlänge, Älvdalen och Hedemora. Överlag är ungdomarna mycket nöjda med programmet, men de efterlyser mer jobbsökaraktiviteter. Fler och fler blir självförsörjande, allt färre går på försörjningsstöd.
– I djupstudierna märkte vi att ”en dörr in” inte fungerade i två av tre fall. Dock är Borlänge ett lysande exempel på samverkan kring ungdomen. Det är viktigt för projektet att använda den kunskapen. Jag vill också uppmana alla att lägga mer fokus på de unga som mår sämst.
Ungdomarna själva
Upp på scenen kom Iman Haile, Dick Mattsson från Falun och Sara Hansson från Hedemora. De höll med om det Marie hade kommit fram till och underströk hur bra de tyckte att kursledarna hade varit.
Iman studerar idag till undersköterska, för hon vet att det leder till jobb. Dick hade flyttat in till Falun och räknade med att få socialbidrag. För att få det var han tvungen att gå igenom Ungdomsslussens program, något som han innan helst hade velat slippa. Idag är han helnöjd med det stöd han fick och han har fast anställning som personlig assistent. Sara fick tips om projektet av sin socialsekreterare. I höst tänker hon plugga på heltid för att komplettera sina gymnasiebetyg.
– Unga till arbete har varit ett lyft för oss alla.
Kursledarna Terese Nyström, Falun och Isabel Ronsten, Hedemora fick möjlighet att ge sin bild av verksamheten.
– Det har varit omväxlande och fantastiskt. När ungdomarna lyckas gör vi det också. Det är superkul att se hur de utvecklas.
Samtliga kursledare träffas ett par gånger per termin och nu vill man bjuda in socialsekreterarna också. Mer praktik inom kommunernas verksamheter efterlystes.
Karin Gellin, ESF-rådet, gladde sig åt konferensen:
– Det är inte varje dag vi får träffa dem som får direkt nytta av våra medel. Det bästa med det här projektet är att här finns folk som verkligen ser de unga och deras drivkrafter. Det handlar om tid, medmänsklighet och omtanke.
Goda exempel
Så följde tre exempel på samverkan och först ut var Henrik Göthberg från Orsa.
Han är projektledare i kommunen under ett år för att binda ihop arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten.
– Unga till arbete är en del av detta och det måste få leva vidare.
Henriks uppmaning från fullmäktige var att han skulle sänka det höga försörjningsstödet i kommunen. Han kartlade läget och intervjuade ett 50-tal personer som hamnat utanför systemet. Hur kan kommunen stötta dem? Svaret var enhälligt: de ville möta en person som ser helheten.
– Samhället är bra på att jobba i stuprör. Vi behöver hängrännor.
Orsa tänker förenkla samarbetet och skapa ett spindelnät runt varje individ. Alla instanser ska samverka, man tänker satsa på fortbildning och flytta samman i ett hus. Devisen lyder: ”Våga börja samarbeta på allvar. Det kan bli fel men då gör vi rätt sedan!”
Viktigt med praktik
Marie Örjes, chef för Arbetsförmedlingen och Marianne Sjöström, verksamhetschef för Samhällsenheten i Borlänge kommun berättade om sitt långtgående samarbete på alla nivåer som har legat till grund för framgången. Förankringen i kommunstyrelsen är också mycket viktig.
– Vårt uppdrag är att staka ut snabbaste vägen till arbete, säger Marie. Många ungdomar har aldrig haft ett sommarjobb, praktiken blir så viktig för dem.
– Tillsammans med socialtjänsten har vi jobbat intensivt mot politikerna. De känner vår verklighet, vi har en ständig dialog med dem. Nu får vi till exempel medel till att skapa hundra nystartsjobb.
Marianne Omne-Pontén uppmanade alla att göra likadant. Be att få utrymme för frågan i kommunfullmäktige. Lyft frågan ur ett ungdomsperspektiv och gör det till en viktig framtidsfråga i stället.
Äldre lär ung
Annika Nyström, chef för arbetsmarknads- och integrationskontoret i Falun fick tid att informera om det kommunfinansierade projektet Äldre lär ung som omfattar hela kommunen.
– Kan vi locka fram lusten att lära på andra sätt? Vi vill öppna våra verksamheter och ta vara på den kunskap som äldre medarbetare i kommunen har och föra över den till ungdomarna. Vi rekryterar handledare 55+ och ger dem två utbildningsdagar samt ett lönepåslag när de har en praktikant. Vårt mål är att utveckla en metod för att ersätta framtida pensionsavgångar.
Annika berättade vidare att de ungdomar som varit med har fått en positiv bild av kommunen som arbetsplats. Hon avrundade med tre utmaningar: 1. Det gäller att hitta arbetslösa unga med gymnasieutbildning, 2. Det behövs fler ”okvalificerade” arbetsuppgifter, 3. Vi måste få till ett politiskt budskap som säger att det är den här vägen som gäller.
"En ödesfråga"
Före lunch gjorde Marianne en kupp och överlät ordet till en politiker, nämligen kommunstyrelsens ordförande i Smedjebacken och ordförande i Region Dalarna, Leif Nilsson.
– De unga vill och kan och vi ska ge dem chansen. Detta är en ödesfråga, vi måste titta framåt och våra kommunala chefer får inte säga nej till praktikplatser. Låt oss också se till att hindren för samverkan försvinner. När man upptäcker styrkan i att samarbeta blir allt så mycket bättre.
Tre frågor
Karin Rosenberg avslutade förmiddagen med att dela in deltagarna i grupper inför eftermiddagens gruppdiskussioner. Hon ställde tre frågor till deltagarna: Vilka erfarenheter har vi gjort som vi kan skicka vidare till andra län? Vad har vi inte hunnit med? Vad ska vi göra i höst? Alla svaren redovisades sedan och samlades in av projektledningen.
Bland det som kom fram under eftermiddagen följer några axplock:
* Flera kommuner hade problem med att få till praktikplatser i den egna organisationen och hade nappat på ”Äldre lär ung”-konceptet.
* Utveckla samarbetet med psykiatrin
* Utveckla samverkan och synliggör vinsterna
* Ta fasta på utlandsjobb och volontärjobb
* Fånga upp de unga som hamnar mellan stolarna
* Praktikhandledarutbildning
* Uppmärksamma att alla unga inte har samma behov
* Ta fram lokala mål
* Arbetsträningsplats för dem som inte är redo för praktik
* Forum för samverkan mellan olika ESF-projekt
Karin Rosenberg samlade in gruppernas synpunkter och tackade alla för en bra konferens.
Marie Olsson avrundade:
– Vi som politiker har en viktig roll att skapa förutsättningar och hitta morötter för att fixa fram fler praktikplatser i kommunerna. Jag vill att ni kursledare sträcker lite extra på er – ni gör ett fantastiskt jobb. Ett så bra projekt som Unga till arbete måste bli en del av den ordinarie verksamheten.
Agneta Barle