Nu ingår Avesta, Hedemora, Säter, Smedjebacken, Ludvika, Gagnef, Leksand, Rättvik, Mora, Orsa och Malung i en samverkan inom Regionalt Skoldatatek.
Lars-Göran Gustafsson är specialpedagog och arbetar med skoldatateket i länet.
– Jag har själv använt mig av olika hjälpmedel och tänkt på hur jag kan hjälpa andra med liknande problem, Skoldatateket kändes som en bra satsning, säger Lars-Göran.
Efterfrågan på skoldatatekets tjänster ökar, därför har skoldatateket i Dalarna en utbildningssatsning i tre steg. Steg ett informerar om vad datorteket kan erbjuda elever och lärare. Steg två ger kunskap om verktygen och hur eleven använder dem på bästa sätt. Steg tre innebär att specialpedagoger och IT-kunniga får lära sig anpassa IT-baserade hjälpmedel efter specifika utredningar av en elev.
– Att utgå från en utredning och sedan göra en anpassning i verktyget efter en elev är något som vi är ganska tidiga med här i Dalarna, säger Lars-Göran.
Han poängterar hur viktigt det är att varje enskild elev utreds specifikt då alla har olika behov. Det är också viktigt att utredningen sker i ett tidigt stadium under skolåren, ju tidigare desto bättre. Idag tar lärare problemen på större allvar, och även om det finns undantag så är kunskapen om läs- och skrivsvårigheter samt IT-baserade hjälpmedel mycket större än för ett par år sedan. En av anledningarna till att skoldatateket startades runt om i landet var just för att lärare och specialpedagoger hade väldigt dålig kunskap om IT-baserade verktyg. Lars-Göran säger att han tror att skoldatatekets etablering har hjälpt till att uppmärksamma de alternativa IT-verktygen.
De IT-baserade verktygen ger många nya möjligheter för att underlätta undervisning och inlärning och det kan nog vara en anledning till det stora intresset, säger Lars-Göran. Exempelvis kan elever som har problem med stavning använda sig av ett rättstavningsprogram som gör att det direkt blir återkoppling på det han eller hon skriver, vilket gör att eleven blir mer medveten om sitt språk. Det finns också ett hjälpprogram för elever som har problem med så kallade homofoner, ord som uttalas lika men har olika betydelser, exempelvis blått och blott. Eleven kan ta hjälp av ett program som placerar de två orden i en lämplig mening och därmed kan eleven räkna ut vilket ord som ska användas. Skoldatateket erbjuder många bra hjälpverktyg, men det krävs att eleven vet hur verktyget ska användas för att det ska göra nytta.
- Vi på skoldatateket vill att eleven ska bli ”ett med verktyget”, med risk för att låta lite flummig, säger Lars-Göran.
Han liknar det vid att flytta en stor tung sten. Det går inte att flytta stenen med bara händerna, men du kan ta hjälp av något, exempelvis ett spett för att flytta stenen. Men för att spettet ska göra nytta måste du veta hur det ska användas. På samma sätt är det med hjälpverktyg, de gör ingen nytta om du inte vet hur eller varför du använder dem. Steg två och tre i skoldatatekets utbildningssatsning är därför väldigt viktiga då de innebär att lära ut hur verktygen ska användas.
En förutsättning för att skoldatateket ska kunna utvecklas och bli bättre, är att verksamheten utvärderas. Skoldatateket har bjudit in föräldrar och elever till möten för att diskutera undervisning med IT-baserade verktyg. Speciellt eleverna måste få vara med och tala om hur de tycker undervisningen ska fungera för att vara tillfredställande, säger Lars-Göran. Elever med särskilda hjälpinsatser kan tycka att det är besvärligt att få en undervisning som klasskamraterna inte har, och då måste lärarna se till att avdramatisera detta.
Han berättar om ett möte där lärarna frågade eleverna vad de ska tänka på i sin undervisning. Från många elever fick lärarna till svar ”säg åt oss att starta datorerna så fort vi kommer in i klassrummet”. Eleverna sa att det ibland är pinsamt att behöva använda dator när de andra eleverna inte behöver det, men om lärarna ber eleverna att starta datorerna vid lektionens början blir det en självklarhet precis som de ber övriga elever att ta fram penna och block.
– Att använda datorn som ett hjälpmedel ska inte vara pinsamt utan en självklarhet för de elever som behöver det.
Lars-Göran tror att inställningen till hjälpmedel kommer att förändras eftersom gränsen mellan hjälpmedel och vardagsprodukt suddas ut allt mer. En dator uppfattas inte i första hand som ett hjälpmedel utan som en vardagsprodukt som används av de flesta människor i både arbete och fritid. Har du svårt att läsa kan du låna hem en cd-skiva och i stället lyssna på boken och det är inget konstigt med det, det gör även personer som inte har läs- och skrivsvårigheter.