Marknadsutvecklingen för länets arbetsställen inom privata näringslivet förbättras nu generellt. Fler företag ser en ökad orderingång. Kommande tolvmånadersperiod anger omkring hälften av tillfrågade arbetsställen att efterfrågan på deras varor och tjänster ökar. Detta gäller framför allt inom tjänstesektorn men med en något svagare bedömning inom skogsbruket och industrin. Efterfrågan ökar från en låg nivå och fortfarande finns ledig produktionskapacitet i många företag. För offentliga tjänstesektorn är bilden något mer negativ, vilket till största delen beror på en ansträngd ekonomi.
Antalet sysselsatta i Dalarna uppgick fjärde kvartalet 2009 till cirka 124 300 personer. Sysselsättningen börjar nu sakta stiga och beräknas öka med 1 500 personer till slutet av år 2011.
Under 2010 sker den största sysselsättningsökningen i byggbranschen och inom hotell och restaurang. Under det påföljande året fortsätter expansionen inom dessa branscher och tjänstesektorn med både privata tjänster och företagstjänster kommer att växa i sysselsättning. Inom industrin går tillväxten långsammare men branschen visar positiva siffror både för 2010 och 2011. Utvecklingen inom transport kommer att vara svagt negativ under 2010 men beräknas få oförändrad sysselsättning under 2011. Antalet anställda inom offentlig sektor fortsätter att minska, delvis genom att privata alternativ erbjuds inom utbildning, vård och omsorg, dels genom en svag ekonomi.
Åldersavgångarna accelererar
Åldersavgångarna på arbetsmarknaden accelerar kraftigt de kommande åren vilket kan leda till ökad konkurrens om arbetskraften och problem med att finna rätt kompetens till de lediga platserna.
Antalet personer i länets arbetskraft uppgår till 135 000 personer. Dalarna är ett av få län som fram till 2011 får en nedgång i arbetskraftsutbudet. Främst är det de stora pensionsavgångarna som påverkar arbetskraftsdeltagandet i länet.
Arbetslösheten, i detta avsnitt definierat som arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd inskrivna vid Arbetsförmedlingen, uppgick till 11 200 personer i slutet av förra året eller drygt 6,5 procent av befolkning 16-64 år. Under årets första månader har antalet arbetslösa minskat medan antalet programdeltagare kvarstår på en hög nivå. Denna trend väntas fortsätta under 2010 medan nivån förväntas vända nedåt under 2011. Arbetslösheten kan därför minska till 6,3 procent i slutet av detta år och 5,6 procent i slutet av år 2011.
Dalarna har samma andel ungdomar bland de arbetslösa. I länet består arbetslösheten till 23 procent av ungdomar under 25 år. Däremot utgör de äldre och funktionshindrade en större andel av de arbetslösa i Dalarna jämfört med riksgenomsnittet.
De största svårigheterna att ta sig ut på arbetsmarknaden förutses för utrikes födda med förgymnasial utbildning samt funktionshindrade. Omsättningen till arbete för ungdomar som saknar gymnasieutbildning är däremot högst i Dalarna.
Bristen på arbetskraft ligger på en förhållandevis låg nivå. Cirka 13 procent av de intervjuade arbetsställena angav rekryteringssvårigheter det senaste halvåret. Det är ungefär samma nivå som för ett år sedan och jämförbar med riksnivån. Transportbranschen, hotell och restaurang samt personliga tjänster och företagstjänster ligger över genomsnittet när det gäller svårigheter att hitta rätt kompetens. Kvalificerade tjänster inom vård och omsorg är också svåra att besätta.
Tabellen innehåller de fem yrken där det kommer att vara svårt att hitta sökande med rätt kompetens och de fem yrken där det finns överskott av sökande och där efterfrågan under året kommer att vara liten.
Bristyrken till våren 2011
Skorstensfejartekniker, läkare, civilingenjör bygg/anläggning, byggnadsplåtslagare, sjuksköterskor psykiatrisk vård.
Överskottsyrken till våren 2011
Lagerarbetare, vårdbiträden, truckförare, barnskötare, montörer metall.
Svensk ekonomi
Den svenska ekonomin utvecklas starkt, men vändningen uppåt skedde från en låg nivå. Förstärkningen är bred och omfattar såväl exporterande företag som företag som är beroende av den inhemska efterfrågan. Exporten har gått bra ett tag och den kommer att förstärkas ytterligare och allt talar för en stark utveckling av den privata konsumtionen 2010 och 2011. Investeringskonjunkturen släpar efter, men den har vänt upp. Ett tydligt uppsving av den bedöms komma att ske 2011. Det finns några faktorer som talar för en viss dämpning av tillväxttakten av BNP 2011, varvid den främsta är att räntenivån stiger undan för undan. Exporten påverkas också av att återhämtningen i Europa bedöms komma att gå långsamt. BNP som föll med 5,1 procent 2009 beräknas komma att öka med 3,1 procent 2010 och med 2,8 procent 2011.
Källa: Arbetsförmedlingen