Dan Gustafsson och Conny Danielsson är Region Dalarnas experter på kompetensförsörjning.

Att fler kommer i arbete är en av de viktigaste samhällsfrågorna. Det är alla politiska partier överens om.
Yrkeshögskola är ett av de absolut bästa sätten att få människor i arbete, 91 procent av de som studerar inom YH har ett jobb inom sex månader efter avslutad utbildning.
– Yrkeshögskoleutbildning är en fantastiskt bra utbildningsform som hela tiden levererar kompetent personal till offentlig och privat sektor, sade Region Dalarnas Conny Danielsson under Dalarnas stora YH-dag.

YH-dagen var en av delarna under en jobb- och studiemässa i Ludvika. Deltagarna på YH-dagen var utbildningsanordnare, politiker, näringslivsrepresentanter med flera. De närvarande var kunniga om YH:s fördelar, dess bra resultat och roll i ett kunskapstörstande samhälle.

Peter Helander (C), riksdagsledamot från Dalarna.

Men som med allt annat är resurserna begränsade. Det är en hård fajt om att få utbildningar, det krävs genomarbetade och välmotiverade ansökningar. Dalarna lyckades bra till 2017 och fick 9 av 19 ansökningar beviljade.
– Vi har bra bredd utifrån de behov vi har i länet och vi vill naturligtvis alltid ha fler utbildningar, sade Conny Danielsson, strateg för kompetensförsörjning vid Region Dalarna.

Samarbete mellan skola och bransch

YH-utbildningar tas fram i samarbete mellan bransch och anordnare, vilket gör att tillgång och efterfrågan går hand i hand. I Dalarna finns utbildningar till bryggeritekniker, spårsvetsare, tandsköterska, fjäll- och äventyrsledare med flera. Utbildningar där det finns en stor efterfrågan på kompetent personal.
– Var skulle vi hittat alla de här specialisterna utan YH, frågade Conny Danielsson.

Henrik Malm Lindberg

Lia-platser ger jobb

Men även YH-branschen har problem att lösa. I paneldiskussionerna lyftes bland annat den allmänna okunskapen om vad YH är. Lia (lära i arbetslivet) är en viktig del av YH och utbildningsanordnaren Tomas Malmberg från YA Yrkeshögskola sade att det kan vara svårt att hitta platser, tills arbetsgivaren får läget klart för sig.
– Ordet praktik skrämmer många men när arbetsgivaren inser att det handlar om en 35-årig, stabil person som bestämt sig för att byta yrkesbana blir det enklare.
Conny Danielsson berättade att 51 procent av YH-studenterna också får jobb vid sitt Lia-företag.

YH-utbildade har hög produktivitet

Henrik MalmLindberg är doktor i ekonomisk historia och han har tillsammans med några kollegor studerat vilka effekter YH-utbildade har på företagen.
– Vi ställde högskole-/universitetsutbildade, YH-utbildade och gymnasieutbildade mot varandra och vi kom fram till att YH-utbildade är mer produktiva än gymnasieutbildade och de som har en längre YH-utbildning (två-tre år) är lika produktiva som en högskoleingenjör, sade han.

Bra sätt byta karriär

YH lyftes fram som ett snabbspår in i efterfrågade yrken och även ett sätt för människor mitt i livet att byta yrkesbana.
– Många studenter har redan ett jobb och en bred livserfarenhet vilket gör dem attraktiva på arbetsmarknaden, konstaterade Tomas MalmbergAtt göra YH mer känt och sprida dess goda resultat kan vara ett sätt att sätta press på statsmakterna att skjuta till mer resurser till en metod som bevisligen fungerar. Och Conny Danielsson uppmanade deltagarna att delta i kunskapsspridandet.
– Att YH är fantastiskt bra är något jag tänker säga i varje forum jag är i.

Paneldiskussion.

  liemannen