Den 17 april höll regionerna i Norra Mellansverige en dialogkonferens i Gävle för en fortsatt framgångsrik regional och lokal utveckling. Risken finns att mångmiljonbelopp försvinner i EU-stöd efter år 2020.

Genom EU:s sammanhållningspolitik skapas tillväxt och sysselsättning lokalt och regionalt. Den har stor betydelse för länens tillväxt och skapar konkret nytta för medborgarna. Idag står EU:s sammanhållningspolitik för en tredjedel av EU:s budget. När innevarande programperiod för EU:s strukturfonder tar slut år 2020 finns en risk att EU:s sammanhållningspolitik förändras och att en stor del av strukturfondsmedlen försvinner.

Dialog om strukturfondernas betydelse och framtid
För att få mer klarhet i vad som händer om förutsättningarna förändras till nästa programperiod och samtidigt lyfta fram mervärdet av sammanhållningspolitiken och strukturfonderna i konkreta exempel bjöd Region Gävleborg, Region Värmland och Region Dalarna och Intresseföreningen Bergslaget in till en dialogkonferens. Representanter från bland annat EU-kommissionen, regeringskansliets statsrådsberedning, Sveriges kommuner och landsting, Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet gav sina olika perspektiv på hur prioriteringar och minskade medel kan påverka regional utveckling och om alternativen, till exempel att det nationella stödet skulle kunna bli större.

Statsrådsberedningen berättade att kostnaderna både behöver minskas och omfördelas mellan sektorer och länder i EU:s budget för åren 2021-2027. Vissa länder har kommit ikapp, medan andra halkat efter ekonomiskt. Storbritanniens utträde drar också ner budgeten. Regeringen vill se omprioriteringar till fördel för åtgärder inom säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställningen, vilket i så fall påverkar till neddragningar inom sammanhållningspolitiken.

”Alla möjligheter finns för att vi ska få ett bra stödsystem”
SKL, Sveriges kommuner och landsting presenterade resultatet av en analys över samtliga internationella, nationella och regionala finansieringskällor som finns som regionalt utvecklingskapital. Den övergripande frågan var hur man kan använda resurserna effektivare, där de bäst behövs. Det är viktigt att aktivt tydliggöra bättre till vilka projekt medlen går och vad insatserna leder till. Med korten på bordet finns alla möjligheter att få till ett bra stödsystem för regional utveckling även efter 2020.

Smarta projekt med smart specialisering 
Tillväxtverket lyfte fram regionernas arbete med smart specialisering som mycket betydelsefullt för att vi nationellt ska lyckas med vårt regionala utvecklingsarbete. Sverige är indelat i åtta regioner (NUTS-områden) som jobbar utifrån åtta olika nischade program. Norra Mellansverige är ett av dessa, och här satsar man särskilt på att:

  • stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.
  • öka tillgången till, användningen av och kvalitén på IKT (infrastruktur- och kommunikationsteknologi).
  • öka konkurrenskraften hos SME (små och medelstora företag).
  • stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer.

Kvalificerad kunskapsväxling mellan akademi och näringsliv
I Värmland, Dalarna och Gävleborg pågår projekt som kopplar till smart specialiseringsarbetet genom respektive regions RIS3 (regionala innovations- och utvecklingsstrategi). På konferensen presenterades ett axplock av framgångsrika projekt som bland annat visar hur EU-medlen från ERUF (europeiska regionala utvecklingsfonden) och ESF (europeiska socialfonden) använts för kvalificerad kunskapsväxling mellan högskolorna, universiteten och näringslivet.

Projekt som växlar upp och ger jobb
Ett av dessa är KTP (Knowledge transfer partnerships) som utvecklats på Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle, och som innebär att en nyutexaminerad akademiker genomför ett utvecklingsprojekt på heltid under två år hos ett företag i regionen. Högskolan bistår med kvalificerad handledare, oftast en forskare, och en coach från näringslivet. Projektet, som nu har jobbat med denna typ av kunskapsväxling i ca 50 företag, har gett bra resultat och mervärden. Akademiker har bidragit till vinster i företagen och sedan blivit anställda efter projekttidens slut.

  jenny