Vem som gör vad på olika vägar är inte helt lätt att förstå. Men grunden är att Vägverket och Banverket bekostar det nationella stamvägarna respektive järnvägarna.
Region Dalarna genom länstransportplanen finansierar övriga riksvägar och länsvägarna.
I Dalarna är det riksvägarna 50 och 70 som tillhör stamvägnätet och den nationella planen. Men gränserna håller till viss del på att suddas ut, på flera sätt.
En av de stora satsningarna görs på riksväg 68 vid Fors. Storaenso vill flytta vägen för att kunna utöka området vid kartongfabriken. Men den ombyggnationen kräver också att både företaget och Avesta kommun satsar pengar på projektet.
– Ombyggnationen beräknas kosta 210 miljoner totalt. Region Dalarna satsar 160 miljoner, resten måste Storaenso och kommunen lägga, säger Kent Söderlund, infrastrukturansvarig vid Region Dalarna.
Ett annat exempel på medfinansiering är satsningen på Dalabanan. Projektet kostar 810 miljoner kronor varav 116 miljoner tas från länstransportplanen, trots att järnvägen är ett nationellt projekt.
– Vi har rätt att gå in i den nationella planen om vi tycker att den nationella satsningen inte är tillräcklig, säger Söderlund.
Dessutom kommer de så kallade brukaravgifterna in i bilden. Högre biljettpriser ska delfinansiera projektet men det bygger på att resandet ökar som prognoserna förutspår. Annars går kommunerna längs banan in med en garanti på 250 miljoner kronor.
– Brukaravgifterna gör att en resa till Stockholm blir 10–20 kronor dyrare.
Länstransportplanen gör också stora satsningar på riksväg 71 i Västerdalarna. 161 miljoner läggs på ny väg förbi Yttermalung och 126 miljoner läggs på sträckan Östra Tandö–Bu. Även från den nationella planen görs det satsningar på riksväg 71.
Satsningarna på riksväg 71 handlar dels om förbättra kommunikationerna till Sälen men också om att förverkliga nya E16 mellan Gävle och Oslo.
– Att transportförsörja Sälen är en av de stora frågorna. Det finns planer på investeringar på 10 miljarder i fjällen, något som beräknas skapa 2000 nya jobb, säger Söderlund.
Turisterna som ska till dalafjällen kommer till länet via huvudsakligen sju olika vägar. E 16/riksväg 80, riksväg 70, riksväg 50, E45, riksväg 26, riksväg 66 samt länsväg 247.
– Vi måste svara upp mot de vägval som turisterna gör, säger Söderlund.
Övriga större vägprojekt i länstransportplanen är förbifart på länsväg 293 vid Norr Amsberg, en ny sträckning på riksväg 50 Lamborn–Svabensverk, åtgärder på gamla Bangatan i Ludvika, förbättringar på riksväg 80 mellan Bergsgården och Grycksbo och genomfarten i Mora.
Fakta länstransportplanen 2010-2021
Region Dalarna har 983 miljoner att fördela på i huvudsak åtgärder som inte ligger i den nationella planen.
När åtgärderna prioriteras görs det i fyra steg:
Steg 1 är påverkansåtgärder, eller ”mjuka” åtgärder. Det kan till exempel handla om en regional cykelplan - att hitta sätt att öka cyklingen, inte minst i tätorter. Det kan också vara att öka kollektivtrafiken på en sträcka för att minska biltrafiken. Ett tredje exempel är informationsinsatser mot föreningar och organisationer om att använda miljöanpassade kommunikationer. 10 miljoner är avsatta till steg 1-åtgärder.
Steg 2 och steg 3 handlar är en effektivisering av befintligt transportsystem och begränsade ombyggnationer. Genomfarten i Mora, rikväg 80 Bergsgården-Grycksbo och Gamla Bangatan i Ludvika hamnar i steg 2-3. Det kan också handla om att förbättra vägarnas sidoområden för att minska riskerna vid avåkningar. Mitträcken och cirkulationsplatser hamnar i kategorin liksom större gång- och cykelvägsprojekt. I länstransportplanen avsätts 360 miljoner för steg 2- och steg 3-åtgärder.
Steg 4 handlar om nya vägar eller större ombyggnationer. De flesta av de dyra projekten hamnar i steg 4, till exempel ombyggnationerna efter riksväg 71. 613 miljoner läggs på steg 4-åtgärder.