Den moderna människan sprider ut sitt liv geografiskt på ett helt annat sätt än vad som var fallet för kanske 30 år sedan. Arbetspendling, föreningsliv och Internet är tre faktorer som gjort att det sociala livet förändrats mycket.
– Förr var det vanligare att människor kände varandra i olika roller, grannen var kanske en arbetskamrat. I dag är det många som bara ser grannen när den åker eller kommer hem från jobbet, sade samhällsforskaren Helena Kåks under ett föredrag vid Region Dalarna.
Helena Kåks från Dalarnas forskningsråd pratade om platsers attraktivitet och människors livsval under sitt föredrag som hon höll på den femte träffen i seminarieserien om regional utveckling 2009.
Och vad är det som gör en plats attraktiv som bostadsort? Svaret är till viss del motsägelsefullt.
– Platser som öppnar sig, tar till sig impulser och samtidigt stärker det lokala blir attraktiva boendemiljöer. Det går inte att välja mellan kontinuitet och förändring, sade Kåks.
Att folk sprider ut sitt liv, kanske jobbar på en ort, umgås med vänner i en annan och bor i en tredje kan leda till en social utarmning, enligt Kåks.
– Till det yttre är Falun som stad ganska lik hur det såg ut för 30 år sedan. Men de sociala sammanhangen är annorlunda.
Samhället påverkar också ungdomars val av utbildning och bostadsort, visar forskning.
Kåks har bland annat följt ett antal ungdomar i Ludvika under många år och intervjuat dem om deras framtidplaner. Och normen är att framgångsrika ungdomar flyttar från småorter till större orter. Att familjebildning sker senare i livet. Att medelklass är bättre än arbetarklass. Och så vidare.
– Även den som är nöjd med sitt liv i Ludvika tvingas förhålla sig till den bilden, sade Kåks och hävdar att bilden förstärks av politiker och beslutsfattare som framhåller ungdomar som flyttat som de lyckade och aktiva och de som stannar som de passiva.
– Det synsättet är förödande för regional utveckling.