Samverkan ger tillväxt i Dalarna

Dalarna har påfallande många företagsstödjande aktörer och satsningen på regionala styrkeområden syns tydligt. Men det räcker inte med att vara nöjd med förmågan att stödja innovation och förnyelse, man måste leverera också.

Vi kan mycket om jämställdhet och företagsfrämjande insatser och har bra metoder för detta. Men fler borde använda dem och vi skulle tjäna på att samverka mer.Det var några av synpunkterna som kom fram när resultaten från två undersökningar kring Dalarnas tillväxtarbete presenterades. 

Region Dalarna hade bjudit ett 50-tal personer, de flesta från verksamheter som arbetar med företagsfrämjande åtgärder, till Tenoren i Borlänge. Syftet med dagen var att presentera och diskutera en funktionsanalys om tillväxtarbetet i Dalarna och en förstudie kring Främja kvinnors företagande.

Monika Jönsson, Region Dalarna, hälsade välkommen och påminde om att vi går in i en ny strukturfondsperiod 2014, där ord som innovation, internationalisering och tillväxt är nyckelbegrepp. Hon informerade också om en handlingsplan för jämställd tillväxt som kommer att göras under hösten.
– Jag hoppas också att den här dagen kan bli ett inspel till den kommande Dalastrategin. EU menar att vi i Europa inte levererar tillräckligt med jobb. Man efterfrågar smarta specialiseringar, hållbara lösningar och det som är socialt inkluderande. 

Redan en bra mix

Dalarna ska fortsätta att utveckla sina styrkeområden och dra nytta av de kluster och innovationssystem som redan finns. De fungerar som plattformar för nya affärsidéer och forsknings- och utvecklingsprojekt, som kan bidra till nya företag, fler jobb, nya produkter och tjänster i regionen. Dalarna har redan en bra mix av sådana kluster, allt från stål- och träindustri till sport och besöksnäring.
Under 2011-2012 finansieras tio projekt kring kvinnors företagande med medel från Tillväxtverket. Region Dalarna är samordnare för detta och kommer dessutom att göra en ny handlingsplan för jämställdheten under hösten. 

Dalarnas innovationsklimat

Peter Kempinsky, vd för företaget Kontingo, har på uppdrag av Region Dalarna analyserat förutsättningarna för fler innovationer i Dalarna. Analysen bygger på en enkät till 53 aktörer, som alla i sin verksamhet stödjer innovation och entreprenörskap. 
En regions innovationskapacitet kräver öppenhet, mångfald, kompetent arbetskraft, nyskapande, positivt förändringsklimat, kapital, internationella nätverk och en förmåga till kommersialisering. Vad Dalarna behöver är en fördjupad samverkan mellan de olika företags- och innovationsstödjande aktörerna. 

Styrkor och svagheter

Analysen som Peter Kempinsky presenterade visade på några viktiga styrkor och svagheter som Dalarna måste beakta. På den positiva sidan finns en hög tilltro till den egna förmågan att stödja innovationer och ge stöd/rådgivning till företagare. Vi har internationellt starka styrkeområden och väl utvecklade satsningar på regionala kluster. Däremot behöver det regionala ledarskapet förtydligas, det finns för få riskkapitalister som är att beredda att satsa här, andelen forskningsmedel vid högskolor och företag är för lågt liksom andelen patent- och varumärkesansökningar.
Det visade sig att på den samlade bilden över alla regioners innovationsindex ligger Dalarna på tredje plats från slutet. Regionerna med starka universitet, som Uppsala, Stockholm, Västra Götaland och Skåne, slår igenom och påverkar innovationssystemet.
– Det gäller att samverka mycket mer. Ta vara på högskolans kompetens, stärk det regionala ledarskapet och regionens attraktionskraft. Stärk näringslivets styrkeområden och effektiviteten i innovationsstödssystemet ytterligare.

Lika förutsättningar för företagande kvinnor som män?

Efter givande gruppdiskussioner (ett konkret sätt för alla att föra en dialog med varandra) fortsatte konsulten Cecilia Boström med att presentera sina resultat. Alla län har uppdrag att göra en förstudie kring Främja kvinnors företagande så att Tillväxtverket kan ta fram en strategi för detta. Målet är att kvinnor och män ska få del av det företagsfrämjande systemet – på lika villkor.
Cecilia Boström har intervjuat sju projektledare och elva strategiskt viktiga aktörer för att ta reda på om företagarna i Dalarna ges samma förutsättningar. Hon har delvis utgått från Peters Kempinskys funktionsanalys ur ett genusperspektiv och sett ett visst mönster. De aktörer som har kvinnor som särskild målgrupp har fler kvinnliga anställda, jämnare könsfördelning i styrelsen, större andel projektfinansiering av verksamheten och har tyngdpunkten på startfasen, mindre på drivafasen.

Fyra styrkor fann hon att bygga vidare på:
1. Det har gjorts många bra insatser för jämställdheten i Dalarna och flera metoder och modeller har tagits fram som borde spridas till fler aktörer.
2. Det finns en regional avsiktsförklaring om att stödja och främja jämställt företagande.
3. Här finns en mognad och en tydlig vilja till samverkan kring jämställdhetsintegrering och kvinnors företagande. Ett exempel är Triple Steelix jämställdhetsprojekt i stålbranschen.
4. Besöksnäringen lyfts fram vid sidan av traditionellt manliga branscher som ett framgångsrikt klusterinitiativ.


Slutsatser

Vi bör utveckla ett systemperspektiv gällande jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande arbetet. Tag ett helhetsgrepp och koppla ihop de aktörer som jobbar med detta.Se till att samverka, sprid och utnyttja de metoder och modeller som redan finns. Sluta vara rivaler om samma medel. Stärk det regionala ledarskapet. Någon måste ta på sig ledartröjan och ha helikopterperspektivet! Koppla ihop branscher med olika ”könsmärkning” så kan nya tillväxtområden utvecklas.


Vad behöver företagarna?

Vad vill du ha hjälp med för att utveckla ditt företag? Den frågan ställde Företagarna i Dalarna i enkät inför 2020. Regionchef Karin Torneklint redovisade svaren som var mer orts- än könsspecifika. 
– Att infrastrukturen fungerar, att det finns bredband är absolut viktigast. Funkar inte posten är det en katastrof för många. Rådgivning, klustersamarbete och forskarstöd kommer mycket längre ner på listan. Infrastrukturfrågan kommer först, den är avgörande för alla företag på landsbygden.
Dagen gav flera konkreta insikter, en blandning av möjligheter och utmaningar kring företagandet i Dalarna. Mycken kunskap och erfarenhet finns bland de företagsstödjande aktörerna men vem som gör vad måste förtydligas. Kanske bli samarbetet lättare efter den här dagen. Alla gruppdiskussioner tydde på det. 

Agneta Barle