Bernd Joachim Schuller universitetslektor i nationalekonomi på Skövde Högskola, presenterade demografisiffror baserade på EU-rapporter. Siffrorna visade på stora demografiförändringar i EU-länderna, befolkningen över 65 år ökar och även medellivslängden. Barnafödandet sjunker samtidigt som den arbetsföra befolkningen 15-64 år minskar. Ett resultat av detta blir att allt färre människor måste försörja fler äldre. Massmedia har framställt den här demografiska utvecklingen som mycket negativ och det var Schuller kritisk till. Massmedia överdriver de negativa konsekvenser åldrandet får för ekonomin sade Schuller. Han framhöll att även äldre personer kan bidra till ekonomisk tillväxt, de kan och vill ofta arbeta längre än pensionsåldern och siffror visar på att arbetskraftsdeltagandet bland äldre kommer att öka. De äldre har också en god förmåga att tillgodogöra sig IT och ny teknik. Även äldre människor använder idag datorer för privat bruk och det inger hopp om att de även på arbetsplatsen kan tillämpa ny teknik, sade Schuller.
– Dessutom får vi inte glömma att även om det är färre i arbetslivet idag så är det en högre produktivitet på dem som arbetar, sade Schuller.
Även om de generella siffrorna visar på en nedgång i befolkningsutvecklingen i majoriteten av EU-länderna ser det ljusare ut för Sverige och Norge. I båda länder kommer befolkningen att öka kraftigt från 2008 fram till 2060. Tabellerna visar också att även om Sverige och Norge har en för låg fertilitet för en stabil befolkning, så är fertilitetssiffrorna högre än i övriga EU.
Sysselsättningen både när det gäller antal personer och arbetade timmar ökar i Norge och Sverige och man räknar också med en ökning av arbetskraftsutbudet i båda länder fram till 2060. Det finns alltså hopp både för Dalarna och för Norge sade Schuller.
Mårten Örbeck från Östlandsforskningen, och Peter Möller på Högskolan Dalarna, föreläste om förändringar i befolkningsstatistiken för Hedmark och Dalarna och vilka konsekvenser det får för länen. Hedmark och Dalarna har samma problem med utflyttning av unga berättade Öbeck. Möller sade att utflyttningen till en viss del beror på hur unga uppfattas om de stannar kvar, de får en stämpel som lite lata och oföretagsamma. De som stannar kvar ”blir” kvar, de har inte gjort ett aktivt val till skillnad från dem som flyttar. Möller sade att inställningen till unga som väljer att stanna måste bli mer positiv. Han berättade om en politiker som uttryckt sig att han ”skulle bli orolig om de unga inte flyttar”. En sådan inställning är farlig sade Möller. Inom ett par år kommer 40-talsgenerationen att gå i pension och då är vi i behov av de ungas arbetskraft i länet. Ändå är Dalarna ett av länen därifrån det flyttar flest unga.
– Men vem vill stanna kvar om du bara kan bli en vinnare ifall du flyttar, sade Möller.
Christel Kvam på NHO Innlandet, talade om arbetsmarknad och näringsliv 2020 utifrån ett demografiskt perspektiv. Liksom föregående talare berättade hon att det kommer ske en ökning av genomsnittsåldern på arbetsmarknaden, och det beror delvis på att människor kommer att vara allt äldre när de börjar studera på universitet och Högskola.
Thomas Fürth från Kairos Future, föreläste om framtidens arbetskraft - dagens unga. Att engagera sig i de unga vinner vi mycket på då deras åsikter och värderingar kommer att forma framtidens samhälle sade Fürth. Han har skapat begreppet MeWe om dagens unga generation (80-90-talisterna) vilket syftar på att de är starka individualister som samtidigt vill tillhöra en grupp. Familj och vänner är viktigast i livet sedan kommer fritid och sist av allt arbete enligt en undersökning av Kairos Future 2008. Unga väljer andra livsstilar idag än vad 40-70- talisterna gjorde när de var unga. Det måste vi vara medvetna om för att förstå våra unga sade Fürth och använde sig av ytterligare ett nytt begrepp om dagens unga, ”Homo Zappiens” vilket innebär att unga byter livsstil som vi byter TV-kanal.
De unga har många möjligheter idag och det går inte att förutsätta att alla är lika eller vill samma sak. Det stora utbudet gör att de unga har olika referensramar. Fürth gav ett exempel.
– Förr kunde Lennart Hyland få alla svenskar att släcka lampan på samma gång, men idag fungerar det inte så, alla samlas inte runt en företeelse.
Det som attraherar unga idag är människor, möjligheter, dynamik och frihet. De unga styrs inte av kön etnicitet eller föräldrar de styrs av sina drömmar och ger sig av om de inte får vad de vill ha. En av de största rädslorna bland unga är att det finns för få valmöjligheter och det är också en av anledningarna till att unga inte vill stanna kvar på mindre orter, utbudet är för dåligt.
– Om vi inte har det som passar då drar de unga, sade Fürth.
Att behålla de unga handlar om den dubbla utmaningen sade Fürth, att vara både lyhörd och tydlig. Lyhörda för vad de unga vill, och tydlig med vad vi har att erbjuda dem, annars flyttar de.
Två kommuner som har lyckats i sitt arbete med tillväxt och inflyttningar är Mora kommun i Dalarna, och Elverum i Hedmark. Birgitta Pettersson näringslivschef för Mora kommun berättade om vilka strategier Mora använt sig av i sitt arbete för ökad tillväxt. En bra bas är viktig sade Pettersson, att börja med att se vilka styrkor kommunen har. I Mora har de till exempel ett starkt varumärke som Dalahästen, en stark besöksnäring samt en stark tillverkningsindustri, detta hjälper till att sätta Mora på kartan. En viktig del i det strategiska arbetet har varit att ha en dialog med företag och näringsliv. Varje onsdag besöker man fyra företag och har en diskussion om företagets verksamhet.
– Företagen upplever att vi engagerar oss och är mycket positiva till detta, berättade Petterson. Mora kommun arbetar även med ett kompetens- och rekryteringsråd. Syftet med rådet är att skapa förutsättningar för att en aktuell kompetens tillhandahålls, det görs genom att intervjua företagen om vilken kompetens de är i behov av. Engagemang i den verksamhet som sker i kommunen är ett viktigt steg i tillväxtarbetet sade Pettersson. Mora har kunnat påvisa positiva resultat av sitt arbete, bland annat nya företagsetableringar, inflyttningar och fler arbetstillfällen.
I Elverums kommun har de också haft ett lyckat tillväxtarbete. De senaste 30 åren har befolkningen i Elverum växt procentuelltvis starkare än närliggande kommuner och landet i helhet. De positiva resultaten beror på flera saker sade Tor Backe, näringslivschef för Elverum kommun.
– En viktig framgångsfaktor är att vi har ett mycket bra värdskap till dem som kommer till Elverum, sade Backe.
Andra faktorer som gjort det strategiska tillväxtarbetet lyckat är: Lokalisering av offentlig verksamhet, bra pendlingsmöjligheter, närhet till Oslo och Hammar, driftiga kapitalister, bra skolmiljö och bra boendepriser, en bra stadskvalité helt enkelt.
Backe refererade till proferssorn och författaren Richard Florida som menar att det inte spelar någon roll om en stad har teknologi, talang och tolerans, utan en bra stadskvalité kommer inga människor att vilja bo där.
Seminariet avslutades med en paneldebatt där ordet var fritt. Bland annat diskuterades det om hur unga utflyttare kan bli goda ambassadörer för sitt län, ett annat ämne som diskuterades var arbetskraftsinvandring.