Landstinget Dalarnas webbplats använder cookies för att fungera bra.

Konstverk från Mentalvårdsmuseet.

Konstsamlingen

På alla sinnessjukhus har funnits enstaka patienter, starka personligheter som trots svåra omständigheter med egna uttryck och med stark integritet ägnat sig åt kreativt arbete.

Sinnessjukhusen var slutna världar med hög försörjningsgrad. Till sjukhusen hörde jordbruk med odlingar, ängsmark och kreatur.

I verkstäderna fanns många sorters hantverkare, som till sin hjälp hade ett antal patienter. I sjukhusets verkstäder tillverkades allt som behövdes för sjukhusets drift, t.ex. kläder, möbler, mattor, korgar och skor.Det var i denna verksamhet patienterna kunde komma över material för egen del. I snickeriet fanns brädlappar, i måleriet fanns färgskvättar och i smedjan fanns metallskrot.

Sjukhusets produktion var i hög grad nyttoinriktad, patienternas egna arbeten och skapande uttryck var något som inte alltid uppmuntrades. Brist på material var ett stort problem långt in på 1900-talet. Många patienter måste stjäla sig till både material och tid för att kunna ägna sig åt egen skapande verksamhet.

I museet samlingar finns alster av olika slag från 1910-talet till vår samtid. Donationer till museet sker alltjämt.

Per-Hjalmar - teckningar och noteringar av manlig patient

Teckning av Per-Hjalmar.

Teckningen är ett arbete utfört av Per-Hjalmar, en patient på Säters sjukhus. Han togs in på hospitalet 1912, samma år som sjukhuset öppnades. Han efterlämnar ett stort antal brev och teckningar, ofta utförda som i dagboksform.

Teckningarna är utförda på det material han kom över på sjukhuset. Brevpapper, kartongskivor, almanacksbaksidor, allt som var användbart tecknade och skrev han på.

I tavlorna och breven är tidsbegreppen relativa. Det är 1908, 1910 samtidigt 1930-tal och 1940-tal. Därför är det svårt att veta exakt när en bild är gjord och avslutad. De första åren på hospitalet nämns inte hans "plågoande". Hennes namn Lupp-Britta Aset nämns första gången 1920.

I teckningarna träder ett tidigt 1900-tals Sverige fram. Per-Hjalmar berättar om arbetarrörelsens framväxt, Hinke Bergegren och Kata Dahlström besöker bruksorterna i Dalarna.

Per-Hjalmar tecknar ner första världskriget fasor. Han läser tidningar och är väl insatt i världsutvecklingen. Men i alla år finns Lupp-Britta med.

Herman - tuschteckning "Diversehandel"

Hermans tuschteckning

Teckningen är utförd av en manlig patient på Säters sjukhus i slutet av 1930-talet. Han tas in på sjukhuset under 1930-talet och vistas här fram till sin död i mitten av 1980-talet

Många av hans teckningar tillkom krigsåret 1939 och några år senare. De innehåller reflektioner över krigets meningslöshet och människans oförmåga att styra sin utveckling. I teckningarna bearbetar han sin egen situation, men även mänsklighetens villkor.

"Om det funnes friska samveten att köpa på apoteken eller i diversehandel", skulle han genast köpa sig det, skriver han. I Hermans diversehandel eller "livsglädjesbutik", finns allt att tillgå; inträdesbiljetter till himmelriket, medlemskort till kärleksarmén, råd till hur man botar guldfeber, lustar, begär med mera. Framförallt finns råd för rådlösa och tröst för tröstlösa.

Kalle - ljuskandelaber, tillverkad av metallskrot

Kalle och hans ljuskandelaber. Foto: Mentalvårdsmuseet

Kalle togs in på det nyöppnade Säters hospital 1912. Han kom att vistas där resten av sitt liv, i drygt 30 år.

Han kände sig vid tiden för intagningen på hospitalet förföljd, hotad och påverkad av elektriska strömmar.

Han fick med tiden förmåner som patient, som var enastående för sin tid på ett sinnessjukhus. Kalle fick eget rum och egen nyckel. Rummet lystes upp med stearinljuskandelabrar som han själv tillverkat i sjukhusets smedja.

Kalle var något av en allkonstnär. Han skrev dikter, målade tavlor, gjorde skulpturer av tuggat bröd och tillverkade möbler.

Konst av Elsa Grünewald

Teckning av Elsa Grünewald. Foto: Mentalvårdsmuseet

2003 lämnades till Mentalvårdsmuseet in flera kartonger med konst av Elsa Grünewald. Kartongerna innehöll cirka 1 100 teckningar. Några år senare donerades teckningarna till museet av Björn och AnnBritt Grünewald.

Elsa Grünewald har aldrig vårdats på Säter sjukhus, men vi är ändå glada över att få förvalta hennes konstverk. Verken är skapade på Långbro sjukhus i Stockholm där Elsa vistades i drygt 50 år.

2012 - året då Säters sjukhus 100-års jubileum uppmärksammades på olika sätt, presenterades Elsas konst för första gången för en konstintresserad publik. Hennes konst har sedan dess också visats på Judiska museet i Stockholm och Kulturhuset i Skövde.

Dela:

Hade du nytta av informationen?