Folkhälsa

Människors hälsa bestäms av ett stort antal faktorer som i de allra flesta fall är påverkbara.

Region Dalarnas vision ”Vi mår bra – i hela Dalarna!” handlar om att befolkningen i Dalarna ska må bra. En god folkhälsa uppnås genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling nära invånarna i Dalarna. Vårt folkhälsoarbete innebär att vi skapar förutsättningar och miljöer för att befolkningen i Dalarna ska må bra. Alla våra verksamheter bidrar på olika sätt till befolkningens hälsoutveckling.

Jämlik hälsa

Till en god folkhälsa hör att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Sedan ett trettiotal år tillbaka ses växande skillnader i hälsa mellan grupper både i Sverige och Dalarna, vilket är skadligt för samhället som helhet. Region Dalarnas verksamheter ska bidra till att minska de påverkbara klyftorna i dalfolkets hälsoutveckling.

Hälsoläget i Dalarna

För att veta hur dalfolket mår används den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”. Enkäten har skickats ut regelbundet sedan 2004 och i årets undersökning medverkar Region Dalarna med ett stort extraurval (22 000 individer 16-84 år). För att kunna följa eventuella konsekvenser av covid-19 ställer vi i år ett antal frågor rörande detta. I rapporterna nedan kan du läsa mer om tidigare undersökningar.

Genom ”ELSA - Elevhälsosamtal sammanställt och analyserat” får vi veta mer om hur barn och ungdomar i Dalarna mår. ELSA är ett samverkansprojekt mellan Region Dalarna och dalakommunerna där avidentifierad data från hälsosamtalen i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt år 1 i gymnasiet redovisas i olika grafer. Genom länken nedan kan du utforska barn och ungdomars hälsa och livssituation i Dalarna.

 

Ny rapport om covid-19-pandemin och folkhälsopolitikens målområden i Dalarna

Nu publicerar Region Dalarnas hållbarhetsavdelning den första delen i en ny serie rapporter. Rapporterna ska belysa hälsoutvecklingen hos Dalarnas befolkning till följd av de sociala och ekonomiska samhällseffekterna av covid-19-pandemin. 

Delrapport - Covid-19-pandemin 

 

 

 

Skillnader i hälsa – hämmar regional utveckling

Rapporten presenterar resultat ur "Hälsa på lika villkor – Dalarna 2014" rörande hälsoskillnader. Skillnader i hälsa ses vid flera tillstånd mellan personer med enbart förgymnasial utbildning och personer med eftergymnasial utbildning. Psykisk ohälsa är högst bland yngre, särskilt bland yngre kvinnor.

Så många som 41 795 personer eller 26 % av Dalarnas befolkning i åldrarna 16-64 anger att de besväras av långvarig sjukdom som innebär nedsatt arbetsförmåga. Liksom i övriga landet är problemen vanligare i gruppen med endast förgymnasial utbildning. I Dalarna ses därtill att män med gymnasial utbildning samt både män och kvinnor med eftergymnasial utbildning anger nedsatt arbetsförmåga i signifikant högre grad än riket i övrigt.

Delrapport Hälsa på lika villkor - Hälsa (pdf, 93 sidor)

Skillnader i levnadsvanor – en konsekvens av ojämlikt fördelade resurser

Rapporten presenterar resultat ur "Hälsa på lika villkor – Dalarna 2014" rörande skillnader i levnadsvanor. Den sociala gradienten med högre förekomst av riskabla levnadsvanor hos grupper med t.ex. kortare utbildning framträder främst när det gäller rökning, ohälsosamma matvanor, riskabla spelvanor samt vid ansamling av två eller flera riskabla levnadsvanor.

Rökningen minskar, totalt sett, enligt den nationella rapporten "Folkhälsan i Sverige 2016". Dock ses en relativt stor andel rökare bland kvinnor, både i Dalarna och landet i övrigt, i åldrarna 45-64 år där 16 % är rökare. För riskbruk alkohol skiljer det inte så mycket mellan olika socioekonomiska grupper men för Dalarnas del utmärker sig unga män, 16-29 år med att så många som 34 % har ett riskbruk av alkohol, motsvarande siffra för landet är 26 %.

Delrapport Hälsa på lika villkor - Levnadsvanor (pdf, 54 sidor)

Tillit, trygghet och sociala relationer - om mänskliga möten, det sociala kapitalet och dess betydelse för regional utveckling

Rapporten presenterar resultat ur "Hälsa på lika villkor – Dalarna 2014" rörande tillit, trygghet och sociala relationer. Jämfört med Sverige i övrigt ses högre grad av lågt socialt deltagande i Dalarna hos både män och kvinnor. Det är särskilt vanligt bland män i åldrarna 45 år och äldre. Hos kvinnor ses det främst hos de över 65 år.

Totalt är det så många som 25 % av befolkningen som har svårt att känna tillit till andra. Det är i de yngre åldersgrupperna som andelen som har svårt att lita på andra är störst. Det finns även en socioekonomisk gradient där en större andel av personer med kort utbildning har svårare att lita på andra jämfört med personer med längre utbildning.

I HLV Dalarna 2014 svarar 40 % av länets unga kvinnor att de "Ibland" eller "ofta" avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är på samma nivå som för unga kvinnor i resten av landet.

Delrapport Hälsa på lika villkor – Sociala relationer (pdf, 48 sidor)

Personer som går över ett övergångsställe i stadsmiljö.

Har du fått den nationella folkhälsoenkäten?

Från den 11 februari skickas den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” ut till ett urval av befolkningen i Dalarna. I denna omgång är enkäten kompletterad med frågor om hur pandemin har påverkat måendet.

Om nationella folkhälsoenkäten

Dela:

Hade du nytta av informationen?