Gustavsson Catharina

Leg fysioterapeut och Docent i Medicine vetenskap vid Centrum för klinisk forskning Dalarna, Region Dalarna.

Är adjungerad lektor vid Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, Hälsa och Samhälle samt associerad forskare vid Enheten för allmänmedicin och preventiv medicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, och vid Röda Korsets Högskola i Stockholm. Har forskningssamarbete med Forskargruppen i Beteendemedicin, Akademin Hälsa, Vård och Välfärd, Mälardalens Högskola.

Min forskning har inriktning mot rehabilitering och beteendemedicin i ett primärvårdssammanhang, med utgångspunkt från ett biopsykosocialt perspektiv på hälsa och frågor rörande sjukvårdens möjlighet att stödja patientens förmåga att vara aktiv och verka för beteendeförändring i riktning mot hälsofrämjande levnadsvanor.

En stor del av forskningen är interventioner riktade till patienter vilka lyfter och möjliggör patienters aktiva medverkan i vård och rehabilitering, liksom interventioner riktade till vårdpersonal för att implementera evidensbaserade vårdprocesser.

En viktig utgångspunkt för min forskning är hur sjukvården kan bidra till att alla människor, i skilda omständigheter och med olika förutsättningar, kan stärka sina egna resurser till goda levnadsvanor, aktivitetsförmåga och delaktighet i livsroller och samhällsliv.

Disputerade 2011 vid Uppsala Universitet med forskningsprojektet: Self-management of persistent neck pain – a multi-component group intervention in primary health care.

Länk till avhandlingen: Self-management of Persistent Neck Pain: A Multi-component Group Intervention in Primary Health Care

Avhandlingen är en behandlingsstudie (en pragmatisk RCT med långtidsuppföljning) som handlar om hur primärvården kan utveckla rehabilitering för personer med långvarig smärta. Avhandlingen beskriver en utvärdering av en gruppbaserad smärt- och stresshanteringsprogram för egenvård vid långvarig smärta (SmäSH) som provats i fysioterapeutisk primärvårdsverksamhet.  

Pågående forskning

  1. Projektledare för forskningsprojektet: CoDeAc – Samproduktion av tillgängliga e-hälsotjänster. Projektet består av ett flertal delstudier med övergripande mål att etablera en designbaserad kunskapsbas för kognitivt tillgängliga e-hälsotjänster. Projektets inledande fas har finansiering av forskningsanslag från Forte. Utgångspunkten för projektet är att implementeringen av e-hälsotjänster kan underlättas genom att användarna, dvs patienter och sjukvårdspersonal, deltar i utformningen av tjänsterna. Detta projekt samlar alla aktörsperspektiv: patienter, sjukvård, design, teknik och policy, för att genom deltagande forskningsmetod och samskapande designprocess utforma e-hälsotjänster som är kognitivt tillgänglig och användbar för patienter och sjukvårdspersonal. Projektet sker i samarbete med forskare vid KTH, Lunds Universitet, Högskolan Dalarna, Karolinska Institutet, Region Dalarna, Region Skåne och Region Västra Götaland, samt med brukarorganisationerna Begripsamföreningen och HSO Skåne.
  2. En långtidsuppföljning av resultatet av Smärt- och stresshanteringsprogrammet SmäSH som utvärderades i doktorsavhandlingen är genomförd. De personer som ingick i avhandlingens behandlingsstudie har tillfrågats om sin situation 9 år efter behandling. Fler uppföljningar av SmäSH pågår.
  3. Forskningsprojekt: Implementering av FaR – Fysisk aktivitet på recept – till patienter i primärvård i Uppsala-Örebroregionen, är ett regionalt samarbete mellan forskare från fem av landstingen i Uppsala-Örebroregionen, och inbegriper fler delstudier med det övergripande syftet att underlätta användandet och implementering av FaR som arbetssätt i primärvård. Resultatet av tidigare delstudier i detta forskningsprojekt (patientenkäter och intervjuer med personal i landstingen) har bidragit till framtagandet av en implementeringsstrategi som har provats i en pilotstudie i primärvården i Region Dalarna och Region Gävleborg.
  4. Är huvudhandledare för doktorandprojektet: Implementering av ett arbetssätt med triage och ”Rätt använd kompetens” RAK i primärvård. Doktorand Maria Gelin. Doktorandprojektet bedrivs vid Centrum för Klinisk Forskning Dalarna och Högskolan Dalarna. Projektets delstudier undersöker hur primärvården kan förbättra tillgänglighet till vård, förbättra vårdkvalitén och effektivt resursutnyttjande genom att utveckla, pröva och implementera ett nytt arbetssätt baserat på Triage och RAK i primärvård. Projektet har finansierats via doktorandtjänst vid Centrum för Klinisk forskning Dalarna.
  5. Bidrar som en av handledarna för doktorandprojektet: Intervention med fysisk aktivitet som behandling av PTSD hos traumatiserade flyktingar. Doktorand Henrik Nilsson. Doktorandprojektet bedrivs vid Karolinska Institutet, Röda Korsets högskola i Stockholm och Röda Korsets centrum för krigs- och tortyrskadade i Malmö. Projektets delstudier undersöker effekterna på PTSD-symtom av ett program innefattande fysisk aktivitet respektive upplevelser av deltagande i programmet. Projektet har finansierats via stipendium från Röda Korset och anslag från FORTE.
  6. Bidrar som en av handledarna för doktorandprojektet: Utveckling och utvärdering av en modell för stöd i tidshantering, en intervention för förskolebarn med kognitiva svårigheter. Doktorand Sara Wallin Ahlström. Doktorandprojektet bedrivs vid Mälardalens Högskola, Västerås och Centrum för Klinisk Forskning Dalarna. Projektets delstudier undersöker effekterna på förmåga till tidshantering av ett program innefattande en pedagogisk intervention i förskolemiljö med stöd i tidshantering. Projektet har finansierats via stipendium och doktorandtjänst vid Centrum för Klinisk forskning Dalarna.
  7. Forskningsprojektet: Hur hänger det ihop? Kvinnors upplevelse av att ha delade magmuskler och förhållandet mellan delning och muskelfunktion att studera fenomenet delad magmuskel, så kallad Rectus Diastas, hos kvinnor efter graviditet. Projektet sker i samarbete med forskare i Region Örebro och Värmland. Tre delstudier ingår i projektet: en studie av förhållandet mellan magmuskeldelningen och muskelfunktion via ultraljudsdiagnostik respektive en intervjustudie med kvinnor som har RD och en intervjustudie med vårdpersonal som möter kvinnor med RD (barnmorskor och fysioterapeuter). 


Förtroendeuppdrag

Ledamot i Centrumrådet, CKF:s vetenskapliga råd år 2013-2019 och i Prioriteringskommittén för Regionala Forskningsrådet i Uppsala-Örebro sedan år 2018. Ledamot i Nationella Primärvårdsrådets Nationella Arbetsgrupp rörande Över- och underdiagnostik/behandling sedan 2019.

Vetenskapliga publikationer

Alla länkar är externa.

Disability Digital Divide: The Use of the Internet, Smartphones, Computers and Tablets among People with Disabilities in Sweden.
Johansson S, Gulliksen J, Gustavsson C.
Universal Access in the Information Society. 2020. (Publication date 2020/03/07) doi: 10.1007/s10209-020-00714-x

Physiotherapists' and midwives' views of increased inter recti abdominis distance and its management in women after childbirth.
Gustavsson C, Eriksson-Crommert M.
BMC Women’s Health. 2020;20:37. (Publication date: 2020/02/27) DOI: 10.1186/s12905-020-00907-9

Trauma-afflicted refugees’ experiences of participating in physical activity and exercise treatment: a qualitative study based on focus group discussions.
Henrik Nilsson, Fredrik Saboonchi, Catharina Gustavsson, Andreas Malm & Maria Gottvall.
European Journal of Psychotraumatology. 2019;10:1,1699327. DOI: 10.1080/20008198.2019.1699327.

Activity and life-role targeting rehabilitation for persistent pain: feasibility of an intervention in primary healthcare.
Gustavsson C, Nordlander J, Söderlund A.
European Journal of Physiotherapy. 2018;20(3):141-51. Published online: 2018-01-16. DOI: 10.1080/21679169.2018.1426784

General practitioners’ use of sickness certification guidelines in Sweden at introduction and four years later – a survey study.
Gustavsson C, Ljungquist T, Hinas E, Alexanderson K.
International Journal for Quality in Health Care. 2018:1-8. doi:10.1093/intqhc/mzy044

Motivation for return to work and actual return to work among people on long-term sick leave due to pain syndrome or mental health conditions.
Carlsson L, Lytsy P, Anderzén I, Hallqvist J, Wallman T, Gustavsson C.
Disability and Rehabilitation. 2018;Jul 24:1-10. (https://doi.org/10.1080/09638288.2018.1490462)

Multidisciplinary Intervention and Acceptance and Commitment Therapy for Return-to-Work and Increased Employability among Patients with Mental Illness and/or Chronic Pain: A Randomized Controlled Trial.
Berglund E, Anderzen I, Andersén Å, Carlsson C, Gustavsson C, Wallman T, Lytsy P.
International Journal of Environmental Research and Public Health. 2018;15:2424. doi:10.3390/ijerph15112424.

Self-efficacy in Activities of daily living and symptom management in people with dizziness: a focus group study
Fridberg H, Gustavsson C
Disability and rehabilitation. 2017:1-9

What is required to facilitate implementation of Swedish physical activity on prescription? interview study with primary healthcare staff and management
Gustavsson C, Nordqvist M, Bröms K, Jerdén L, V. Kallings L, Wallin L
Interview study with primary healthcare staff and management. BMC Health Services Research. 2018, 18:196.

A 9-year follow-up of a self-management group intervention for persistent neck pain in primary health care: a randomized controlled trial
Gustavsson C, Von Koch L
J Pain Research. 2017;10:53–64

Obstetricians/Gynecologists' Problems in Sickness Certification Consultations: Two Nationwide Surveys
Gustavsson C, Hinas E, Ljungquist T, Alexanderson K
Obstetrics and Gynecology International. 2016;2016:9421316. [PubMed: Obstet Gynecol Int. 2016;2016:9421316]

Problems with sickness certification tasks: experiences from physicians in different clinical settings. A cross-sectional nationwide study in Sweden
Ljungquist T, Hinas E, Nilsson GH, Gustavsson C, Arrelöv B, Alexanderson K
BMC Health Services Research. 2015; 15:321.

Sickness certification at oncology clinics: perceived problems, support, need for education and reasons for certifying unnecessarily long sickness absences
Bränström R, Arrelöv B, Gustavsson C, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K
Eur J Cancer Care (Engl) 23(1): 89-97

Reasons for and factors associated with issuing sickness certificates for longer periods than necessary: results from a nationwide survey of physicians
Bränström R, Arrelöv B, Gustavsson C, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K
BMC Public Health (2013) 13: 478

Problems experienced by gynecologists/obstetricians in sickness certification consultations
Gustavsson C, Kjeldgård L, Bränström R, Lindholm C, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K
Acta Obstet Gynecol Scand (2013) 92(9): 1007-1016

Predictive factors for disability outcome at twenty weeks and two years following a pain self-management group intervention in patients with persistent neck pain in primary health care
Gustavsson C, Bergström J, Denison E, von Koch L
J Rehabil Med. 2013 Feb;45(2):170-6. doi: 10.2340/16501977-1083

Self-management of persistent neck pain: two-year follow-up of a randomized controlled trial of a multicomponent group intervention in primary health care
Gustavsson C, Denison E, von Koch L
Spine (Phila Pa 1976). 2011 Dec 1;36(25):2105-15

Self-management of persistent neck pain: A randomized controlled trial of a multi-component group intervention in primary health care
European Journal of Pain, Volume 14, Issue 6, July 2010, Pages 630.e1-630.e11

Applied relaxation in the treatment of long-lasting neck pain: a randomized controlled pilot study
Gustavsson C, von Koch L
J Rehabil Med. 2006 Mar;38(2):100-7

Vetenskapliga rapporter

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet: Användning av internet. Resultat från enkätstudie år 2017.
Johansson S, Gustavsson C, Gulliksen J.
Rapport till Post- och telestyrelsen och Konsumentverket 2018. Begripsam, Stockholm. 2018.

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet: Tillgång till smarta telefoner, datorer och surfplattor.
Johansson S, Gustavsson C, Gulliksen J.
Resultat från enkätstudie år 2017. Rapport till Post- och telestyrelsen och Konsumentverket 2018. Begripsam, Stockholm. 2018.

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet: Tillgång till hjälpmedel. Resultat från enkätstudie år 2017.
Johansson S, Gustavsson C, Gulliksen J.

Rapport till Post- och telestyrelsen och Konsumentverket 2018. Begripsam, Stockholm. 2018.

Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta
Gerdle B, Stålnacke BM, Söderlund A, Åsenlöf P 
Stockholm. Nationella Medicinska indikationer; 2011:02

Rehabiliteringsgarantin Smärta i Landstinget Dalarna: uppföljning och utvärdering av multimodal smärtrehabilitering i primärvården under åren 2009-2011
Rapport 2012-03-28 på uppdrag av Styrgruppen för Sjukskrivningsprocessen och Rehabiliteringsgarantin, Landstinget Dalarna

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning 
Alexanderson K, Arrelöv B, Bränström R, Gustavsson C, Hinas E, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson G
Rapport 2013. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet. 2013 (ISBN 978-91-981256-0-3)

Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm

Rapport 2013. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet. 2013 (ISBN 978-91-981256-2-7)

ALAR - Activity and life-role targeting rehabilitation for people with persistent musculoskeletal pain: a randomised controlled trial of a return-to-work intervention in primary health care REHSAM 
Gustavsson C, Nordlander J, Norlund A, Söderlund A
REHSAM Research Report 2009/RS-14. 2014

Populärvetenskapliga artiklar

Gustavsson C. Att hantera långvarig smärta - Sjukgymnastiska insatser för ökad förmåga till egenvård. Fysioterapi 2012;2:30-36.

Gustavsson C. Att hantera långvarig smärta – behandlingsstrategier för att öka förmågan till egenvård. Best Practice Smärta 2013;6(dec):9-13.

Dela:

Hade du nytta av informationen?