Grundkurs urinblåsa/tarm

Grundkursen är till för dig som arbetar med personer som har besvär från urinblåsa/tarm och vill lära dig mer om hur man går tillväga för att erbjuda varje individ rätt behandling och få kunskap om olika hjälpmedel.

  • Grundkursen är digital vilket ger dig möjlighet att välja när du går igenom den och var du befinner dig – du behöver ha tillgång till en telefon, surfplatta eller dator och internetuppkoppling
  • Kursen består av en blandning av filmer och texter
  • Hela kursen tar ca 2 timmar att genomföra på egen hand, i egen takt
  • Du kan närsomhelst avbryta och fortsätta igen vid ett annat tillfälle genom att gå tillbaka till kurssidan och bläddra fram till den plats där du var senast, du kan titta så många gånger du vill.
  • Alla personuppgifter i kursmaterialet är påhittade/fiktiva

Vi som berättar för er under grundkursen heter Moa Nordlund och Inger Blomgren. Vi arbetar tillsammans på Kontinenssamordningen vid Dalarnas Hjälpmedelscenter. Hör gärna av er om ni har frågor kring vård och behandling eller hjälpmedel för urinblåsa och tarm.

Kontakta oss på
kontinenssamordning.hjalpmedelscenter@regiondalarna.se

Eller gå in på
www.regiondalarna.se/inkontinens

Tack för att ni lyssnar! Nu är det bara att sätta igång :)
Lycka till!

För stöd i ditt arbete

Dalarnas Vårdprogram för Blåsdysfunktion

 

Alarmsymtom

Nytillkomna trängningar - < ½ år
Smärtsamma trängningar
Blåstömningssvårigheter
Synligt blod i urinen
Tidigare malignitet i nedre delen av buken

Först tittar vi på hur den normala urinblåsan fungerar och hur toalettbesök kan underlättas.


Vi går också igenom urininkontinens och andra typer av blåsdysfunktion, såsom urinträngningar eller att ha svårt att tömma blåsan.


I vården används ofta begreppet inkontinens med syftning på både läckage och tömningssvårigheter, vilket kan vara förvirrande. Att vara inkontinent innebär att personen har ett ofrivilligt läckage av urin eller avföring.

Man behöver känna till blåsans normala urinmängd för att kunna bedöma en persons besvär. Se normalvärden här Vårdprogram Bilaga 1 sid 24:
Tolkningsguide

Titta på filmerna (klicka på länkarna nedan):

Rätten till toaletten (16:24 min)

Den normalt fungerande urinblåsan (08:00 min)

Olika typer av blåsdysfunktion (08:56 min)

 

 

I en utredning ingår flera olika delar för att få en helhetssyn på patientens situation. Teamsamverkan med flera professioner kan behövas för att se helheten kring patientens behov. Som omvårdnadspersonal ska du kunna delta vid utredning i samverkan med patienten och kontinenskontinenssjuksköterskan.

Vi kommer att fördjupa oss i hur en kartläggning kan gå till och hur viktigt det är att utredningen genomförs på rätt sätt – exempelvis att mätverktyg såsom listor blir korrekt ifyllda för rätt bedömning.

Alla med blåsdysfunktion, oavsett ålder eller kön, ska erbjudas basal utredning inom  regional och kommunal primärvård så att lämplig behandling kan erbjudas/ges.

Det här ingår i en utredning

  • Anamnes/status: bakgrundshistoria/nuläge
  • Kartläggning av toalettvanor: toalettbesök självständigt eller finns behov av toalettassistans?
  • Avföringslista: ange frekvens samt form enligt Bristolskala
  • Provtagning: p-glucos, urinsticka/urinodling
  • Läkemedelsgenomgång: påverkan på urinblåsa/tarm?
  • Mätverktyg: exempelvis urin-/dryckesmätning, residualurinmätning, läckagemätning i g=ml, livskvalitetsbedömning
  • Skattning av livskvalitet: hur påverkas patienten av sina besvär?

Läs dokumentet:

Checklista för utredning 

Titta på filmerna (klicka på länkarna nedan):

Utreda (04.59 minuter)

Kartläggning av toalettbesök (03:41 min)

Läckage- och urinmätning (01.05 min)

Dryckesmätning (00:27 min)

Avföringslista (01:30 min)

 

För att kunna erbjuda rätt åtgärder/behandlingar behöver patientens besvär bedömas. Bedömningen baseras på den utredning som gjorts.

  • Rätten till toaletten! Beakta toalettmiljö, olika sätt att kissa, behov av toalettassistans under HELA dygnet
  • Omvårdnadsdiagnos: med mål samt åtgärd(er) utformas av kontinenskontinenssjuksköterskan (förskrivaren)
  • Medicinsk diagnos: ställs av läkaren utifrån utredningens resultat och är vägledande vid val av behandling/åtgärd
  • Riskbedömning: risk för exempelvis fuktskador, fallrisk? Se Senior alert för mer information om riskbedömning

Titta på filmen (klicka på länken nedan):

Bedöma (01:12 minuter)

Arbeta riskförebyggande (01:15 min)

 

Det kan vara läkaren, kontinenssjuksköterskan, fysioterapeuten, arbetsterapeuten, dietisten med flera som ordinerar den behandling/åtgärd som är lämplig för individen. Om inte patienten själv kan utföra åtgärderna kan annan person såsom omvårdnadspersonal eller närstående hjälpa till.

Det är viktigt att följa aktuella ordinationer och att göra så lika som möjligt, oavsett vem som utför behandlingen/åtgärden.

Om behovet förändras ska ansvarig sjuksköterska meddelas snarast.

Läs dokumentet (klicka på länken nedan):
Råd om tarmtömning 

Titta på filmen:

Toalettassistans på olika sätt (02:56 min)

Vissa behandlingar ordineras av hälso- och sjukvårdspersonal baserat på utredning och bedömning utifrån diagnos. Andra åtgärder är omvårdnadsinsatser som är en del av det dagliga livet och kan utföras av exempelvis hemtjänsten när personen själv inte klarar aktiviteterna. Vissa uppgifter vara både hälso- och sjukvårdsåtgärder och omvårdnadsåtgärder, beroende på patientens behov.

Skillnader mellan trycksår och fuktskador (01:45 min)

Hälso- och sjukvård

  • Behandla bakomliggande sjukdomar
  • Läkemedelsgenomgång
  • Toalettassistans/-schema
  • Behandla/förebygg förstoppning
  • Justera vätske-/matintag
  • Bäckenbottenträning
  • Blåsträning
  • Förskriva hjälpmedel
  • Ge användarinstruktioner, hantera hjälpmedel på rätt sätt

Omvårdnad

  • Basala hygienrutiner
  • Toalettassistans/-schema
  • Förebygg förstoppning
  • Förebygg fuktskador - hudvård
  • Justera vätske-/matintag
  • Motverka bensvullnad - stödstrumpor, högläge
  • Omgivningsfaktorer – underlätta, åtgärda (ex hjälpmedel, belysning, miljö)
  • Stötta patienten i att utföra åtgärder/behandlingar

Kontinenssjuksköterskan/förskrivaren planerar in lämpliga tidpunkter för uppföljning tillsammans med patienten. Det kan vara olika professioner i teamet kring patienten som ingår i utvärdering och uppföljning av insatta åtgärder/behandlingar.

Det kan bli aktuellt att fylla i mätverktyg igen inför uppföljningen.

Uppföljning ska ske regelbundet så länge som behovet kvarstår.

Se filmen (klicka på länken nedan):

Utvärdera/följa upp (01:54 min)

Dokumentation (00:34 min)

 

Tarmen, en ”skitviktig” del av kroppen och välmåendet!

Hur ofta tarmen töms är olika för varje individ, det varierar från tre gånger om dagen till var tredje dag. Sociala vanor och dygnsrytm har stor betydelse för när tarmen tömmer sig under dygnet (meningen är från nikola.nu)

Titta på filmerna (klicka på länkarna nedan):

Den normalt fungerande tarmen (01:54 min)
Avföringens form, konsistens och färg (01:47 min)

Det finns olika typer av tarmdysfunktion:

Förstoppning – Glesa avföringar (mindre än 3 avföringar/vecka) och/eller svårigheter att tömma tarmen. Tömningssvårigheter kan innebära att tömning sker via krystning, att avföringen är hård eller att det inte känns som om tarmen tömmer sig helt.

Inkontinens innebär ett ofrivilligt läckage från tarmen, som du inte själv kan kontrollera. Besvären kan förekomma dels som brådskande trängningar (urge) med eller utan läckage av gas eller avföring, dels som läckage utan förvarning (passivt läckage). Läckage från tarmen indelas i:

Analinkontinens – Ofrivilligt läckage av gaser, lös och/eller fast avföring

Fekal inkontinens – Ofrivilligt läckage av lös och/eller fast avföring

Soiling – Slem eller vätska, ibland med små mängder avföring

Observera! Besvär som uppkommer tillfälligt vid diarré räknas inte som inkontinens

Det är viktigt att utredning sker när tarmens funktion avviker från det normala, så att åtgärder och behandling kan sättas in så snart som möjligt.

Titta på filmerna (klicka på länkarna nedan):

Rätten till toaletten  (16:24 min)
Utreda tarm (07:24 min)
Behandla tarm (04:04 min)

Tid för utvärdering och planerad uppföljning av insatta behandlingar och åtgärder ansvarar kontinenssjuksköterskan och/eller läkaren för. Ibland kan det bli aktuellt att omvårdnadspersonalen deltar vid mötet tillsammans med patienten. Ofta behövs återkommande uppföljningar under lång tid.

Då tarmreglerande läkemedel ges bör det intas i minst 4 veckor innan utvärdering.

”Håll koll på tarmen” - var alltid uppmärksam på hur tarmen sköter sig!

Läs mer:

Vårdhandboken - Tarmfunktion

www.nikola.nu Se Tarm barn, Tarm vuxen

 

 

 

 

Ett hjälpmedel ska kunna hjälpa patienten att leva ett fullvärdigt liv med sin funktionsnedsättning och bidra till trygghet och en god livskvalitet.

Behovsbedömning ingår i utredningen och visar vilket behov av hjälpmedel patienten har. Det är förskrivaren som i samråd med patienten (och ev. närstående/personal) väljer lämpligt hjälpmedel ur det upphandlade sortimentet.

Genom upphandling bestäms vilka hjälpmedel som är förskrivningsbara under avtalsperioden. Vid ny upphandling kan sortimentet förändras och ny utprovning kan behövas vid byte av hjälpmedel. Vi har idag 18 leverantörer i sortimentet.

Produktkataloger

I Fyrklöverns produktkataloger finns de hjälpmedel som ingår i det upphandlade sortimentet.

I absorptionsguiden och urologiguiden som finns längst fram i katalogerna ser du en översikt över sortimentet.

Titta i produktkatalogerna:
Sortiment – Hjälpmedel för urinblåsa/tarm

Stöd vid utprovning och val av produkter

Det är viktigt att du har god kännedom om de hjälpmedel som används av de patienter du möter på din arbetsplats.

Förskrivaren kan ta stöd av Riktlinjer för hjälpmedel urinblåsa/tarm vid val av hjälpmedel.

Se riktlinjerna:
Riktlinjer och rutiner

Användarinstruktioner

Det är förskrivarens ansvar att se till att patienten/närstående lär sig använda hjälpmedlet på rätt sätt. Genom att ha god kännedom om hur olika hjälpmedel används, kan du som personal hjälpa till att informera – instruera – träna med patienten så att rätt hantering garanteras. Det är också viktigt att sprida kunskapen till nya kollegor och närstående då patienten behöver assistans vid hantering/användning av hjälpmedlet. Tänk på att i hanteringen ingår även att förvara hjälpmedel på rätt sätt, se leverantörens anvisningar.

Läs mer om olika typer av hjälpmedel på Nikola.nu/hjalpmedel

Förskrivning

Alla hjälpmedel för urinblåsa/tarm ska förskrivas efter behovsbedömning. Det är förskrivaren (oftast en kontinenssjuksköterska) som gör förskrivningen av valt hjälpmedel i förskrivarportalen Guide.

Beställning

Det kan vara förskrivaren, beställaren eller patienten själv som gör en beställning för leverans av förskrivna hjälpmedel.

Inom regionen

  • Vårdtagaren beställer förskrivna hjälpmedel via Vårdtagarportalen (inloggning med Bank-ID). Uttag kan även göras av närstående med fullmakt (ej personal).
  • Vårdtagaren/annan person kontaktar förskrivande enhet vid behov av förnyad förskrivning samt vid beställning utan Bank-ID.

Inom kommunen

  • Inom SÄBO beställer förskrivaren/beställaren på enheten förskrivna hjälpmedel.
  • Inom hemsjukvård kontaktar vårdtagaren/annan person förskrivande enhet vid behov av förnyad förskrivning.

Tänk på att följa de basala hygienriktlinjerna för att förebygga smittspridning och infektioner.

Vid inkontinensvård ska noggrann rengöring samt inspektion av huden ske vid varje toalettbesök/byte av hjälpmedel.

En god hygien och hudvård är viktig för att undvika lukt, skav eller fuktskador och för patientens välbefinnande.

Se länkarna:

Kommunal vård Dalarna hygienriktlinjer

Se länkarna:

Kommunal vård Dalarna hygienriktlinjer

Vårdhygien - Region Dalarna

Vårdhandboken - Basala hygienrutiner och klädregler - Översikt

Urinvägsinfektion vid användning av kvarliggande kateter är den vanligaste vårdrelaterade infektionen!

För dig som är, eller ska bli, kontinensombud inom Dalarnas region eller kommuner finns information om uppdraget här:

Kontinensombud och omvårdnadspersonal - Region Dalarna

Den som utser dig till ombud ska även informera om lokala rutiner som gäller på din arbetsplats.

Innan/när du utses som kontinensombud ska du ha genomgått Grundkurs urinblåsa/tarm - för omvårdnadspersonal.

Du ska fortlöpande hålla dig uppdaterad inom området och ha god kännedom om upphandlat sortiment.
Prenumerera på Nyhetsbrev Kontinens - Urinblåsa/tarm.

Vid frågor, vänd dig i första hand till kontinenssjuksköterskan/förskrivaren på din arbetsplats. Du kan också kontakta oss på Dalarnas Hjälpmedelscenter: kontinenssamordning.hjalpmedelscenter@regiondalarna.se

Lycka till med ditt uppdrag! 

Hjälpmedelsnämnden i Dalarna är politisk uppdragsgivare till Hjälpmedel Dalarna, som är en del av Dalarnas Hjälpmedelscenter. Nämnden har tagit fram en hjälpmedelspolicy med riktlinjer som gäller för alla hjälpmedel.  

I Dalarnas region och kommuner har vi ett gemensamt vårdprogram vid blåsdysfunktion samt riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för urinblåsa/tarm som du ska ha god kännedom om och följa i ditt arbete.

Läs dokumenten här:

www.regiondalarna.se/inkontinens

Dalarna har gemensamt avtal gällande upphandlat sortiment inom Fyrklövern (regioner och kommuner i Dalarna, Sörmland, Uppsala och Västmanland). Det är produkter inom sortimentet som motsvarar det behov personen har som kan förskrivas. Du behöver ha god kännedom om de produkter som kan bli aktuella på din arbetsplats. I avsnittet om hjälpmedel berättar vi mer om sortimentet.

Det kan också finnas lokala rutiner på din arbetsplats som du ska känna till. Vänd dig till din chef eller kontinensombudet för mer information.

Det finns också nationella lagar och föreskrifter som vi ska följa, exempelvis att det är legitimerad personal som kan vara förskrivare.

Se filmen:

Lagar och styrdokument  (06:52 minuter)

Patienten har rätt att (om det inte är uppenbart obehövligt) snarast få en medicinsk bedömning, och få sakkunnig och omsorgsfull vård som, så långt det är möjligt, ges i samråd med patienten. Om patienten har ett fortlöpande behov på grund av sjukdom eller skada ska hjälpmedel som motsvarar behovet erbjudas inom upphandlat sortiment.

Patienten har rätt att tacka nej till erbjuden vård, behandling och förskrivning, men patienten kan inte kräva att få hjälpmedel utan utredning och utprovning.

Fördjupningar för fortsatt lärande

www.nikola.nu

www.kateterfakta.nu

Dela:

Hade du nytta av informationen?