Region Dalarnas webbplats använder cookies för att fungera bra.

Läs mer om användningen av cookies här.

 

Sortimentsgruppen

Sortimentsgrupperna arbetar på uppdrag av Beredningsgrupp Hjälpmedel.

Sortimentsgruppernas arbete och sammansättning bidrar till att vi har ett väl fungerande hjälpmedelssortiment i Dalarna. LD Hjälpmedel utser representanter i samråd med Medlemsrådet. Sortimentsgruppernas uppdrag i ett länsperspektiv är att:

  • beskriva både hjälpmedel/produkter och ny teknik samt dess konsekvenser för hälso- och sjukvården.
  • säkra att sortimentet på bästa möjliga sätt tillgodoser patienternas/brukarnas behov inom ramen för lagstiftning och ekonomi.
  • utarbeta förslag till riktlinjer

Sortimentsgrupper

Sortimentsgrupperna har olika arbetssätt. De flesta har fasta ledamöter medan andra bildar arbetsgrupper för olika underområden.

  • Barnhjälpmedel
  • Behandling och träning
  • Förflyttning – Arbetsstolar och manuella rullstolar
  • Förflyttning – Cyklar
  • Förflyttning – Eldrivna rullstolar
  • Förflyttning – Gånghjälpmedel
  • Förflyttning – Personlyftar och överflyttningshjälpmedel
  • Kommunikation och Kognition
  • Kontinens – Inkontinenshjälpmedel (sortiments- och referensgrupp)
  • Larm och Omgivningskontroll
  • Medicinsk behandling – Lungsektionen
  • Medicinsk behandling – Sömnlab
  • Medicinsk behandling – Barnkliniken
  • Ortopedtekniska hjälpmedel
  • Personlig vård – Antidecubitusmadrasser och sängar
  • Personlig vård – Hygienhjälpmedel

Val av hjälpmedel vid förskrivning

Hjälpmedelssortimentet presenteras i webSesam. Patienten/ brukaren ska ha ett reellt och aktivt inflytande vid val av hjälpmedel, men det är förskrivaren som väljer en specifik produkt utifrån behovsbedömningen.

Dokument

Sortimentsgrupper hjälpmedel (pdf, 6 sidor)
Sortimentsgrupper hjälpmedel - ledamöter (pdf, 5 sidor)
Hantering av hjälpmedel utifrån avtalat sortiment (pdf, 1 sida)

Byte av ett fungerande hjälpmedel kan endast ske om patientens/brukarens behov av hjälpmedel har förändrats. Skäl för byte av hjälpmedel:

  • Medicinska skäl
  • Patienten/brukaren får väsentligt ökad självständighet och/eller delaktighet i det dagliga livets aktiviteter. Det är förskrivaren som bedömer om hjälpmedlet ska bytas

Anpassning och specialanpassning är två viktiga begrepp som ska skiljas från varandra.

Anpassning

Med anpassning menas att ett hjälpmedel justeras för att passa den enskilde patienten/ brukaren och att det sker inom ramen för vad tillverkaren medger. En anpassning kan uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör som anvisas av tillverkaren och/ eller genom justering av inställbara funktioner. Man kan också anpassa ett hjälpmedel genom att kombinera det med befintliga produkter på marknaden, om tillverkaren/ tillverkarna har godkänt kombinationen.

Specialanpassning

Kan man inte tillgodose det individuella behovet genom att anpassa hjälpmedlet, finns möjligheten att gå vidare genom att hjälpmedlet specialanpassas. Specialanpassning kan ske genom att man:

  • Använder produkten på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde.
  • Gör konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg på en färdig produkt
  • Kombinerar produkter på ett sätt som tillverkaren/tillverkarna inte avsett
  • Konstruerar och tillverkar en ny produkt

En specialanpassning ska baseras på skriftlig anvisning från läkare eller annan person som genom sina yrkeskvalifikationer är behörig. Produkten ska vara avsedd för en namngiven patient/brukare. Ansvaret för produktens färdiga egenskaper ligger hos den som utfärdat anvisningen och denne skall godkänna den utförda specialanpassningen innan produkten tas i bruk.

För att få utföra specialanpassning på medicintekniska produkter ska den verksamhet som utför specialanpassningen vara registrerad hos Läkemedelsverket.

Mer information

Läkemedelsverkets föreskrift LVFS 2003:11 "Medicintekniska produkter" (extern länk)

Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:1 "Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården" (extern länk)

Hjälpmedelsinstitutets informationsskrift "Specialanpassade medicintekniska produkter" (pdf, 68 sidor)

Grundprincipen är att endast en uppsättning av hjälpmedlet kan förskrivas, men det är patientens behov som avgör om hjälpmedel ska förskrivas i flera antal.

Människor lever olika och därför ser behovet olika ut. Vad som är normala aktiviteter i en persons vardag, är inte detsamma för någon annan. Behovet måste därför prövas individuellt utifrån den enskildes behov och delaktighet.

Några exempel på när dubbelförskrivning kan vara aktuellt:

  • Extrem förslitning av hjälpmedel/tillbehör av förbrukningskaraktär; funktionshindret kan medföra extrem förslitning/förbrukning inom en kort tidsperiod och då kan det vara mer samhällsekonomiskt och mer praktiskt för den enskilde om fler hjälpmedel av samma typ förskrivs vid samma tillfälle.
  • Miljöfaktorer: Olika boende, t ex när föräldrar lever åtskilda, vid olika boendeplan, vid inom- resp utomhusanvändning, i boende respektive skola. Vad som är rimligt att flytta mellan olika boende, skola, fritids etc får bedömas utifrån aktuell situation och antal hjälpmedel som ska flyttas.
  • Patientsäkerhet: Syrgasutrustning för att garantera medicinsk säkerhet

Dubbel uppsättning av hjälpmedel kan inte förskrivas som extra trygghet för om ordinarie hjälpmedel går sönder eller för ökad bekvämlighet.

Dela:

Hade du nytta av informationen?