Region Dalarnas webbplats använder cookies för att fungera bra.

Läs mer om användningen av cookies här.

Regionalt utvecklingsansvar

Regionalt utvecklingsansvar innebär att ta ansvar för tillväxt och positiv regional utveckling. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för människor att bo, leva, trivas och verka i länet.

För att generera dessa förutsättningar behöver vi utbildningsmöjligheter, arbeten, infrastruktur som binder ihop oss med övriga landet, ett innovativt näringsliv som står sig såväl lokalt som nationellt och internationellt och att unga människor ser en ljus framtid i Dalarna.

Ansvaret samlat i en organisation

Från 1 januari 2019 är alla frågor som riksdagen hänfört till det regionala utvecklingsansvaret samlade i samma organisation för Dalarna. Landstinget Dalarna och Region Dalarna bildar en ny regionorganisation och till denna överförs även delar av länsstyrelsens verksamhet inom regional utveckling. Sammanslagningen ger tydligare koppling mellan hälsa och välfärd, regional utveckling och tillväxt.

I rollen regionalt utvecklingsansvarig ingår:

  • företräda regionala intressen
  • samla aktörer och skapa samarbeten
  • prioritera genom långsiktig och strategisk planering
  • ta initiativ, leda, samordna och koordinera utvecklingsprocesser i länet
  • besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete
  • följa upp, utvärdera och återrapportera till regeringen
  • upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastrukturarbeta med länets kompetensförsörjning

Långsiktig hållbar tillväxt genom nationell strategi

För att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken finns den nationella strategin "Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020".

Den nationella strategin är vägledande för arbetet med hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i hela landet fram till 2020 och ska bidra till att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken – Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.

Hållbarhetsdimensionerna – ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet – ska vara integrerade i tillväxtarbetet och i alla prioriteringar. Dessa perspektiv bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt.

Det regionala ansvaret regleras av riksdagen i lagen om utvecklingsansvar (2002:630). I början av 2000-talet ställdes politiken om från regional politik och näringspolitik till dagens regionala utvecklingspolitik med målet "väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet".

Utgångspunkten är utvecklingsfrämjande åtgärder utifrån lokala och regionala styrkor och möjligheter. Den regionalt utvecklingsansvariga har ett ansvar att samla kommuner, myndigheter, universitet och högskolor, näringsliv och civilsamhälle och det framgår där att det är den regionalt utvecklingsansvariga som ska samordna genomförandet av en strategi för länets utveckling. I det regionala utvecklingsansvaret ingår även uppdrag som ges genom särskilda regeringsbeslut. Exempel på sådana är arbetet med kompetensförsörjning och Digital Agenda.

Regionalt utvecklingsansvar regleras i flera lagar och förordningar:

  • förordning om regionalt tillväxtarbete (2017:583).
  • förordning om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken (2003:596).
  • förordning om statligt stöd till regionala investeringar (2015:211).
  • förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag (2015:210).
  • förordning om statligt stöd inom europeiska regionala utvecklingsfonden (2015:212).

Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling under samlingsnamnet Agenda 2030. De 17 målen består i sin tur av 169 delmål. Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Den hållbara utvecklingen består av tre lika viktiga perspektiv: socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

Alla 193 medlemsländer i FN står bakom resolutionen. I likhet med alla resolutioner antagna av FN:s generalförsamling är Agenda 2030 inte juridiskt bindande, utan förlitar sig på medlemsländernas goda vilja. I en analys av OECD-länderna anses Sverige, Norge, Danmark, Finland och Schweiz ha de bästa förutsättningarna att leverera på målen i Agenda 2030. Av de fem länderna ligger Sverige i topp.

Dela:

Hade du nytta av informationen?