Malin Borgström
Malin Borgström. Barnsjuksköterska & Urotarmterapeut (50 %) på Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Falun. Doktorand (50 %) Uppsala Universitet, Institutionen för Kvinnor och Barns Hälsa.
Rätt behandling till rätt barn - behandlingsstrategier vid enures (nattväta)
Enures är den medicinska termen för nattväta. Denna åkomma drabbar uppemot vart tionde barn vid skolstarten, ett par procent av tonåringarna och ca en av 200 vuxna. Tillståndet orsakas inte, som man trodde tidigare, primärt av psykologiska faktorer, utan har med njurarna, urinblåsan och sömnen att göra. Lite förenklat kan man säga att barn med nattväta kissar i sängen för att endera 1) njurarna bildar för mycket urin under natten (stor nattlig urinproduktion) och barnet inte lyckas vakna när blåsan är full, eller 2) urinblåsan har för lätt för att dra ihop sig (överaktiv blåsa) och barnet inte lyckas vakna av detta. Oavsett bakomliggande mekanism så har nattvätan ofta ärvts inom familjen. Tillståndet är vanligare bland pojkar än flickor. Alla barn med nattväta kissar inte i sängen varje natt, men även för dem som drabbas av våta nätter mer sällan kan situationen upplevas som mycket besvärande – man vågar kanske inte sova över hos kompisar eller följa med på skolresor av rädsla för att en olycka skall inträffa under natten. Det finns ingen behandling som hjälper alla barn utan olika behandlingar måste provas innan det enskilda barnet får hjälp till torra nätter.
Då den överaktiva blåsan spelar en roll i förekomsten av nattväta har behandlingar som används vid förekomst av dagtida problem (kissar på sig på dagen) även använts för behandling av nattväta. När projektet inleddes var de internationella rekommendationerna att som första behandling genomföra basal blåsträning dagtid (även om det enda problemet var nattväta). Utöver det skulle förstoppning uteslutas och behandlas då det i sig förväntades påverka blåsan att tömma sig nattetid. Rekommendationerna grundade sig på mycket begränsad forskning.
Syftet med doktorandprojektet är att bättre förstå vilken behandlingsstrategi vid nattväta som är fördelaktig för vilket barn och därmed uppnå större framgång med rekommenderad behandling. Syftet är också att ta reda på hur barnen och deras föräldrar upplever att genomföra resurskrävande behandlingarna i hemmet vilket inta undersökts tidigare.
Barn med nattväta rekryterades från Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. För alla barn som deltagit i projektet har förstoppning kartlagts och behandlats för att ta reda på om den behandlingen i sig gjorde barnen torrare. Vidare har barn utan några som helst problem med urinvägarna, rekryterats via annonsering för att jämföra förekomsten av förstoppning bland barn med eller utan nattväta.
Patienter som visade sig vara förstoppade fick behandling och de som därefter fortfarande kissade i sängen, randomiserades till basal blåsträning, larm eller ingen behandling alls. Barnen som efter 8 veckors behandling (studieslut) fortfarande kissade i sängen, fick fortsatt hjälp på Barnkliniken att bli torra. Från samtliga grupper med erfarenhet av behandling, valdes barn tillsammans med en förälder, ut för att intervjuas om hur de upplevt genomförandet av behandlingarna i hemmet.
Datainsamlingen pågick 2019-2024 och inkluderar 124 barn. Detta har resulterat i 3 publicerade artiklar. Ytterligare en artikel kommer publiceras inom projektet under 2025.
Hittills har projektet resulterat i att dämpa förväntningarna på att en förstoppningsbehandling i sig skulle göra barnet torr. Projektet har också kunnat påvisa att basal blåsträning dagtid inte ger någon effekt på nattvätan och studien har därmed bidragit till att de internationella riktlinjerna eliminerat basal blåsträning som ett behandlingsalternativ. Med intervjuerna har barnen, med föräldrar, fått dela med sig av vad de upplevt som svårigheter med behandlingarna, men även framgångsrika strategier som de använt sig av för att få det att fungera.