Diagnostik och behandling

Infektionsdiagnostik

Infektionsdiagnostik och behandling

• Överdiagnostik av urinvägsinfektioner (UVI) är vanligt. Tänk på:
  • att ABU är vanligt, särskilt bland äldre.
  • enbart förvirring eller oro utan andra symptom beror nästan aldrig på UVI.
  • det blir snabbt bakterieväxt på alla katetrar
• Behandla bakomliggande orsaker (t ex sköra slemhinnor).
• Använd nitrofurantoin eller pivmecillinam i första hand vid cystit.

Symtom

• Symtom på UVI är nytillkomna trängningar, sveda, att man kissar ofta eller har feber.
• Förvirring eller oro utan andra symptom beror nästan alltid på annan orsak än UVI.
• Grumlig eller illaluktande urin utan andra symptom beror ofta på andra orsaker, t ex hypovolemi/vätskebrist.
• Hos gravida kan sammandragningar vara ett tecken på UVI.
• Dokumentera vilka symptom patienten har. Detta är nödvändigt för den som ska bedöma urinodlingssvaret.

Diagnostik

• Ta i regel inte urinodling hos patient med annat tydligt infektionsfokus. Gäller särskilt patient med KAD.
• Ta alltid urinodling vid UVI-misstanke hos män.
• Patienter med upprepade urinvägsinfektioner, eller multisjuka med upprepade vårdkontakter, kontrollera resistensbestämningar innan behandling ges.
• Ta alltid blododling innan intravenös antibiotikabehandling.

Behandling

• Vid lindriga cystit-besvär hos icke-gravida kvinnor ≥ 15 år kan smärtlindrande receptfria preparat och ökat vätskeintag vara tillräckligt.
• Använd nitrofurantoin eller pivmecillinam i första hand vid cystit (kvinnor 3-5 d, män 7 d). Resistensen är högre för kinoloner.
• Febril UVI ska alltid antibiotikabehandlas-efter att odlingar har säkrats.
• Korrigera/smalna av antibiotikabehandlingen efter odlingssvar.
• Hitta STI (sexuellt överförbara infektioner) direkt och behandla dem inte som cystiter. Även äldre kan ha STI.
• Behandla sköra slemhinnor i underlivet med lokalt östrogen.
• Behandla benign prostatahyperplasi på optimalt sätt.

Diagnostik och behandling hos KAD-bärare

Checklista cystit för kvinnor i primärvård

Checklista cystit för kvinnor, som används i primärvård, är egentligen ett bedömningsunderlag till läkare angående antibiotikaförskrivning vid okomplicerad sporadisk cystit, dvs hos kvinnor 15-50 år utan urintömningssvårigheter. Över 50 år är den vanligaste orsaken hos i övriga relativt friska kvinnor östrogenbrist.

Annan samsjuklighet, som inte tas upp i checklistan, behöver kontrolleras av sjuksköterskan, eftersom den kan göra att checklistan inte kan användas. Det kan röra sig om neurologisk sjukdom med misstänkta blåstömningssvårigheter, tidigare strålbehandling i underlivet, andra vaginala besvär i anamnesen eller frekventa cystiter utanför checklistans definition. Läkare behöver då bestämma handläggning och om läkarbesök behövs, dvs beslutet sker utanför checklistan. Det betyder att sjuksköterska som handhar checklistor behöver ha kompentens för denna bedömning.

Patienter som bor på SÄBO har ökad frekvens av blåstömningssvårigheter pga neurologiska sjukdomar, annan samsjuklighet och ofta läkemedel som ger tömningssvårigheter. Man kan behöva se över dagliga rutiner, så att de får optimal blåstömning. Därför ska inte checklista användas utan läkare gör bedömning utifrån varje patient. Läkarbesök behövs ofta för status och för läkemedelsoptimering för att minska resurin. (Kan även gälla patienter som bor i hemmet.)

Män ska ha läkarbedömning/-besök med t ex prostatabedömning i alla åldrar pga att de normalt inte ska ha urinvägsinfektioner.

Länkar

Lathund sexualanamnes (pdf, 1 sida)

Strama Nationell (extern länk)

Terapirekommendationer Region Dalarna (extern länk)