Manliga Vasaloppsåkare verkar behöva pacemaker i högre utsträckning

Nyhet – 5 september 2022

På årets europeiska hjärtkongress, ESC-kongress (European Society of Cardeology) i Barcelona, presenterades den första studien som undersökt hur många som får pacemaker efter att ha skidat Vasaloppet. ”Risken för behov av pacemaker verkar vara högst bland männen som åkte snabbast och hade åkt många Vasalopp, säger Niclas Svedberg, en av forskarna bakom studien, överläkare och biträdande verksamhetschef i kardiologi vid Falu lasarett.

Det är känt att bradykardi, en ovanligt långsam hjärtrytm, är vanligare bland elitidrottare och det har tidigare gjorts många studier om Vasaloppets möjliga påverkan på hjärtat. Nu har den första studien gjorts som har undersökt hur många som får en pacemaker efter att ha skidat Vasaloppet mellan Sälen och Mora. Studien visar att manliga Vasaloppsåkare verkar behöva pacemaker i högre utsträckning än män som inte åker skidor. Störst risk verkade det vara för männen med snabbast åktider eller som genomfört många Vasalopp.

– Det är spännande resultat även om riskökningen är relativt liten och studien inte kan bevisa några orsakssamband, men en teori är att elitidrottare får en viss fibrosbildning i hjärtat vilket kanske kan förklara skillnaden, säger Niclas Svedberg.

– Det är viktigt att understryka att det här inte ska tolkas som att fysisk träning är farligt, tvärtom är fysisk aktivitet viktigt för att motverka i princip alla hjärt-kärlsjukdomar, säger han också.

Studien är den hittills största på området och bygger på insamlat data för fler än 209 000 män och kvinnor i Sverige som åkt Vasaloppet mellan åren 1989 och 2011. Jämförelser gjordes med en kontrollgrupp bestående av nästan 532 000 personer som inte genomfört något Vasalopp. Alla följdes tills de behövde få en pacemaker inopererad eller drabbades av sitt första fall av bradykardi.

Förekomsten av pacemaker eller bradykardi var 14 procent högre bland de manliga skidåkarna, jämfört med kontrollgruppen. Studien visar ingen högre förekomst av pacemaker eller bradykardi hos kvinnliga Vasaloppsåkare, däremot en tendens mot lägre förekomst av sådana händelser bland kvinnorna med snabbast tider eller kvinnorna som hade genomfört många Vasalopp.

– Men det går inte att dra några större slutsatser av detta, främst eftersom uppföljningstiden för kvinnorna var betydligt kortare då de ju inte har fått köra Vasaloppet lika länge som män. De kvinnliga skidåkarna var också något yngre än de manliga skidåkarna och ålder är den viktigaste riskfaktorn för pacemaker, säger Niclas Svedberg.

Kontaktpersoner