Hjärt-kärlsjukdomar

Reviderat 2022-01-01. Uppdaterade algoritmer för riskskattning (SCORE 2 och SCORE 2 OP). Se även respektive avsnitt.

Bakgrund

Trots påtagliga förbättringar av den akuta vården vid hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar så är kardiovaskulär sjukdom fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen.

Hjärt-kärlsjukdomar är till största del en livsstilssjukdom även om det till viss del kan förklaras av ärftliga faktorer. Därför är icke-farmakologisk behandling med rökstopp, kostförändringar, och en ökad fysisk aktivitet grunden för all preventionsbehandling, oavsett om patienten har låg eller hög kardiovaskulär risk. Evidensen för nyttan med livsstilsintervention är stark, men det är ofta svårt att motivera patienter till en varaktig livsstilsförändring. Nästan alltid krävs tillägg av farmakologisk behandling för att nå målen.

Icke-farmakologisk behandling

  • Rökstopp är av högsta vikt och motiverade individer kan med fördel hänvisas till tobaksrådgivare på VC eller ”Sluta röka linjen” 020-840000. Nikotinläkemedel, vareniklin eller bupropion kan användas som komplement.
  • Fysisk aktivitet, se kapitel Fysisk aktivitet. Att undvika stillasittande är sannolikt lika viktigt som en ökad fysisk aktivitet!
  • Kost, se Livsmedelsverkets generella kostråd på www.livsmedelsverket.se

Utredning

Beslutet att sätta in förebyggande farmakologisk behandling ska baseras på en samlad bedömning av den totala kardiovaskulära risken, men det finns många andra faktorer som också bör vägas in, tex patientens ålder, övrig sjuklighet, motivation, biverkningar etc.

Det är väl visat att de patienter som har högst kardiovaskulär risk är de som har mest nytta av en intensiv läkemedelsbehandling för att förebygga insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdomar. Patienter med hög eller mycket hög risk ska därför behandlas så intensivt som möjligt med förebyggande läkemedelsbehandling, medan patienter med måttlig eller låg risk kan behandlas mindre intensivt eller ickefarmakologiskt.

Riskalgoritmer, som SCORE, har visats skatta kardiovaskulär risk bättre än vad enskilda riskmarkörer kan göra hos tillsynes friska individer och kan vara ett värdefullt redskap när man ska kommunicera risk med patienten. Det har nyligen kommit en uppdaterad version av SCORE (SCORE 2 samt SCORE 2 OP (old persons>70 år)).

SCORE 2 och SCORE 2 OP kommer tillrätta med många av de begränsningar som den föregående versionen av SCORE hade och har en del viktiga skillnader:

  • SCORE 2 skattar 10-årsrisk att drabbas av aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom (dvs fatal eller icke-fatal stroke eller hjärtinfarkt). Tidigare skattades risk för kardiovaskulär död
  • Man använder icke-HDL kolesterol (totalkolesterol minus HDL) istället för LDL i riskalgoritmen
  • SCORE 2 OP är specifikt anpassad till riskprediktion av äldre (>70 år)
  • Definitionen av låg-, måttlig-, hög- och mycket hög risk (som ligger till grund hur intensiv preventionsbehandling man ska sätta in) är numer åldersberoende.

Men liksom tidigare så tar SCORE 2 inte hänsyn till flera viktiga riskfaktorer som ärftlighet, samsjuklighet, stress, fetma, albuminuri eller kraftigt förhöjda nivåer av en enskild riskfaktor.

  • Patienter med markant förhöjning av enskilda riskfaktorer, till exempel totalkolesterol > 8 mmol/L, systoliskt blodtryck ≥ 180 mm Hg och/eller diastoliskt blodtryck ≥ 110 mm Hg, mikroalbuminuri, och rökare med > 20 paketår (antal paket à 20 cigaretter per dag × antal år) har en hög kardiovaskulär risk.
  • Patienter med nedsatt njurfunktion och/eller albuminuri har hög eller mycket hög risk.
  • Patienter med etablerade hjärt-kärlsjukdom har alltid mycket hög risk.

För ytterligare fördjupning se: 2021 ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice (escardio.org)

Vid diabetes finns en specifik riskmotor som baseras på data från svenska diabetesregistret www.ndr.nu/#/risk 

 

Dela:

Hade du nytta av informationen?