Hjärt-kärlsjukdomar

Reviderat 2021-01-01. Förtydligat att atorvastatin alternativt rosuvastatin kan ges som förstahandsval, samt att Entresto kan följas upp i primärvård.

Bakgrund

Trots påtagliga förbättringar av den akuta vården vid hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar så är kardiovaskulär sjukdom fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen. I och med att Dalarna är ett av länen med störst hjärt-kärlsjuklighet skulle det kunna ha en stor effekt på folkhälsan om vi var aktivare med att behandla riskfaktorer.

Hjärt-kärlsjukdomar är till största del en livsstilssjukdom även om det till viss del kan förklaras av ärftliga faktorer. Därför är icke-farmakologisk behandling med rökstopp, kostförändringar, och en ökad fysisk aktivitet därför grunden för all preventionsbehandling, oavsett om patienten har låg eller hög kardiovaskulär risk. Evidensen för nyttan med livsstilsintervention är dock begränsad och i praktiken vet vi att det är svårt att motivera patienter till en varaktig livsstilsförändring.

Icke-farmakologisk behandling

  • Rökstopp är av högsta vikt och motiverade individer kan med fördel hänvisas till tobaksrådgivare på VC eller ”Sluta röka linjen” 020-840000. Nikotinläkemedel, vareniklin eller bupropion kan användas som komplement.
  • Fysisk aktivitet, se kapitel Fysisk aktivitet. Att undvika stillasittande är sannolikt lika viktigt som en ökad fysisk aktivitet!
  • Kost, se Livsmedelsverkets generella kostråd på www.livsmedelsverket.se

Utredning

Beslutet att sätta in förebyggande farmakologisk behandling ska baseras på en samlad bedömning av den totala kardiovaskulära risken, men det finns många andra faktorer som också spelar in, tex patientens ålder, övrig sjuklighet, motivation, biverkningar etc.
Det är väl visat att de patienter som har högst kardiovaskulär risk är de som har mest nytta av en intensiv läkemedelsbehandling för att förebygga insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdomar. Patienter med hög eller mycket hög risk ska därför behandlas så intensivt som möjligt med förebyggande läkemedelsbehandling, medan patienter med måttlig eller låg risk kan behandlas mindre intensivt eller utan läkemedelsbehandling (se nedan).

Riskalgoritmer, som SCORE  har visats skatta kardiovaskulär risk bättre än vad enskilda riskmarkörer kan göra och kan vara ett värdefullt redskap när man ska kommunicera risk med patienten. Men att helt basera sin riskbedömning på SCORE är inte att rekommendera då konceptet har några stora inneboende begränsningar.

  1. SCORE skattar 10 års absolut risk för att dö i hjärt-kärlsjukdomar och är därför i hög grad köns- och åldersberoende. Att strikt följa SCORE kan därför leda till en underbehandling av kvinnor och yngre.
  2. SCORE är inte anpassad för äldre utan bara för patienter mellan 40-65 år.
  3. SCORE tar inte hänsyn till flera viktiga riskfaktorer som ärftlighet, samsjuklighet (psykiatrisk sjukdom extra viktigt), stress, fetma, albuminuri eller kraftigt förhöjda nivåer av en enskild riskfaktor.

Vid diabetes finns en specifik riskmotor som baseras på data från svenska diabetesregistret

Bedömning av risk

Mycket hög risk för kardiovaskulär sjukdom

  • Tidigare kardiovaskulär sjukdom (hjärtinfarkt, stroke, perifer kärlsjuka, hjärtsvikt)
  • Diabetiker med mikro-eller makrovaskulära komplikationer eller med  annan kardiovaskulär riskfaktor (dyslipidemi, hypertoni, eller rökning)
  • Patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion (GFR <30 ml/min/1.73 m2) *
  • Patienter med >10 % risk för att dö inom 10 år enligt SCORE-tabell

Hög risk för kardiovaskulär sjukdom

  • Markant förhöjning av enskilda riskfaktorer,  till exempel totalkolesterol > 8 mmol/L, systoliskt blodtryck ≥ 180 mm Hg och/eller diastoliskt blodtryck ≥ 110 mm Hg, mikroalbuminuri, rökare med > 20 paketår (antal paket à 20 cigaretter per dag × antal år) före eller under behandling.
  • Patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (GFR 30-59 ml/min/1.73 m2) *
    -Diabetiker utan mikro-eller makrovaskulära komplikationer
  • Patienter med hypertoni och vänsterkammarhypertrofi på EKG eller ekokardiografi
  • Patienter med 5-10 % risk för att dö inom 10 år enligt SCORE-tabell

Måttlig risk för kardiovaskulär sjukdom

  • Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE 1 % – < 5 %

Låg risk för kardiovaskulär sjukdom

  • Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE <1 %

*Vid kardiovaskulär riskbedömning bör cystatin C-baserat GFR användas

Dela:

Hade du nytta av informationen?